Herr talman! Låt mig uttrycka min glädje över att Magnus Persson lyfter fram frågan om just preskriptionstider. Vi har nämligen precis fått ett förslag på bordet om preskriptionstider som inte löser det problem som Magnus Persson vill lösa. Det vore därför väldigt bra om Magnus Persson är beredd att ta regeringen i örat och faktiskt säga att detta ska hanteras. Det är klart att vi måste hantera preskriptionsreglerna. Men det räcker inte med det.

Vi skulle behöva ha en behovsprövning av arbetskraftsinvandringen. Det vet Magnus Persson, och det behöver jag inte berätta. Vi skulle också behöva se till att vi får offentliga upphandlingar som skyddar svenska villkor och kollektivavtal. Vi skulle behöva ha mycket starkare fackföreningar och en skyddsorganisation som är tillräckligt stark så att man kan få bort fusk, utnyttjande och arbetslivskriminalitet. Vi vet att det aldrig går att bekämpa arbetslivskriminaliteten utan en stark organisering. Det krävs riktigt starka fackföreningar, en riktigt stark skyddsorganisation och trygga löntagare för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

Det finns inte en myndighet i världen som kan krossa arbetslivskriminaliteten om inte arbetstagarna har rätt organisering. Och hur ska arbetstagarna kunna vara organiserade i ett system där vi inte ens har behovsprövning av arbetskraftsinvandring? Den frågan tycker jag att Sverigedemokraterna borde ställa sig om de menar allvar med att vilja lösa de här frågorna.

När det gäller preskriptionsreglerna kommer vi verkligen att göra det vi kan för att det här ska lösas så fort som möjligt. Jag blev lite besviken på att detta inte fanns med i de förslag som lagts fram. Jag trodde att den höga svansföringen i den här typen av frågor också skulle leda till någon förändring på riktigt på i alla fall något område, när man nu går med på att sänka nivån i a-kassan redan efter 100 dagar.

(Applåder)