Herr talman! Riksdagen har debatterat säkerhetspolitik vid flera tillfällen. Så sent som i går beslutade vi om den svenska säkerhetspolitiska inriktningen till 2030.

Herr talman! Låt oss välkomna att både utrikesministern och försvarsministern finns här i salen i dag när vi debatterar detta beslut, som i grunden bygger på ett gemensamt utskottsarbete mellan utrikes- och försvarsutskottet. Det säger någonting om att utrikespolitiken är en viktig första linje i arbetet för både fred och avskräckning men att vi också ytterst måste kunna svara militärt.

Ryssland utgör i dag ett nära och påtagligt säkerhetspolitiskt hot mot Sverige och mot alla fria europeiska stater. Man brukar alla till buds stående medel för att nå Putins politiska mål. Inget undgår att bli ett vapen om det tjänar syftet. Putin har uppdaterat kärnvapenpolicyn och hotar på olika sätt.

Vi lever i allvars- och orostider. Det är viktigt att vi tar vara på alla våra möjligheter att vinna freden. Vi ska göra vårt för att förhindra att ett större krig bryter ut. Vi ska inte vara naiva utan lära av vår historia på den här kontinenten, och vi vill inte se ett nytt München.

Sverige är medlem i Nato. Därmed är alla nordiska länder medlemmar. Centerpartiet har argumenterat för den vägen sedan 2015. Vi såg behovet av att höja trösklarna för ett angrepp. Vi konstaterade att ensam inte är stark och att utanförskap inte heller leder till säkerhet. Det är en lärdom som många av våra grannar i Norden, i Baltikum och i resten av Europa har fått dra den hårda vägen, herr talman.

Ukraina kämpar nu varje sekund, varje minut, varje dag och varje månad för att försvara sig mot aggressorn Ryssland. De har lärt sig att de löften och garantier som gavs när de överlämnade sina kärnvapen till Ryssland tyvärr inte var mycket värda. Nu hotar Ryssland dessutom Ukraina med kärnvapen.

Avskräckningsförmågan när det gäller Rysslands angrepp mot Ukraina hade kunnat formas mycket starkare om vi hade agerat tidigare efter angreppet på Krim 2014. Då hade vi kunnat handla och agera för att förhindra och avskräcka Putin från att gå över gränsen militärt. Vi måste lära av de misstagen också. Och vi måste ta vårt ansvar för att nu bygga avskräckning som ger tydlighet, som ger förmåga och som ger trovärdighet. Vi ska visa aggressorn att vi är beredda att försvara varje tum av Natos territorium.

I dag ska vi besluta om att Sverige ska vara beredda på just detta. Beslutet vi ska fatta i dag är som sagt historiskt. Det är ett bevis på att vi är solidariska med hela Nato, att vi tar vårt ansvar. Även om vi ser en regional profil på insatserna är det en del av en helhet. Sverige är nu redo att bidra till att aktivt bygga avskräckning. Det är oerhört viktigt, för oss men också för Ukraina, att vi visar att vi är beredda att inte bara tala utan faktiskt också handla.

Centerpartiet vill tacka alla de 1 200 soldater, sjömän, officerare och annan personal, samt deras anhöriga, som under 2025 kommer att göra det vi i dag fattar beslut om möjligt. De kommer att säkra fred men om så behövs också vara redo att aktivt försvara den och oss genom sina insatser.

Herr talman! Riksdagen ska i dag fatta beslut. I betänkandet finns en diskussion om bemyndiganderamen och hur bred eller stor den ska vara. Regeringen ser, liksom riksdagen, tidigare och nu att den här kammaren är beredd och redo att fatta beslut med mycket kort varsel. Det har vi visat. Och vi är beredda att göra det även i framtiden.

Den förmågan måste vi säkra. Jag vill understryka att det i de här delarna är viktigt att vi försöker vårda och värna den breda politiska samsyn som finns i kammaren i dag när vi ska fatta beslut, även om det finns tankar och förslag om andra bemyndigandetankar.

I det sammanhanget vill jag också understryka det vi skriver om att information till riksdagen ska ske minst en gång per kvartal. Det är viktigt, inte bara därför att vi har lärt oss en del från uppmarschen till den 24 februari 2022. Vi har också lärt oss en del av erfarenheterna från Afghanistan. Även här vill jag understryka värdet av att vårda och värna tillit och förtroende i den här kammaren och den enighet som ändå finns här i dag. Det är viktigt i detta formativa skede.

Herr talman! Avslutningsvis: Det finns en reservation som vi i Centerpartiet funderade en del på. Det gäller resolution 1325. Man får ju inte avslöja vad som sägs i samtalen, men jag kan väl ändå säga att vi tycker att det nu är en bra text. Det är tydligt att 1325 har en mycket tydlig position.

Nästa år, 2025, då vi gör de här insatserna är det också 25 år sedan resolution 1325 antogs. Jag konstaterar också att man på Natotoppmötet 2024 – det går också att läsa i betänkandet – antog en ny policy när det gäller 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Nato har format en institutionell struktur för genomförandet, och generalsekreteraren har ett särskilt sändebud för detta. Det finns alltså redan mycket här.

Centerpartiet står tydligt bakom 1325 och vikten av den. Vi ser dock inte att det finns skäl att rikta någon särskild uppmaning till regeringen utifrån det läge som vi befinner oss i, utan jag tycker att texten från utskottet till slut blev bra i den delen.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.