STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag vill med anledning av mitt anförande hänvisa till Socialdemokraternas särskilda yttrande.

Vi socialdemokrater vet att trygghet för familjer och barn är en av grundpelarna i vårt välfärdssamhälle. Sverige har länge varit ett föregångsland där varje barn, oavsett bakgrund, ska ha rätt till en bra start i livet. Men i dag ser vi mörka moln. Fler barn växer upp i fattigdom, fler föräldrar kämpar för att få vardagen att gå ihop och vår regering står handfallen.

Kostnadskrisen har slagit hårt mot svenska hushåll, men allra hårdast drabbas barnfamiljerna. När inflationen sänker sin takt ligger de höga priserna kvar. Vi ser det i statistiken, men vi hör det också i berättelserna. Det är föräldern som står i mataffären och räknar ören för att kunna sätta mat på bordet. Det är barnet som inte längre kan gå på sin fritidsaktivitet därför att familjen inte har råd.

Vad har regeringen gjort för att lindra deras börda? Svaret är: inte mycket. Vi ser en prioritering av skattesänkningar för höginkomsttagare framför riktade stöd till dem som behöver det mest. Röda Korset rapporterar att deras utdelningar av matpaket fyrdubblats på grund av krisen. Det är inte värdigt Sverige.

Vi socialdemokrater vill slå in på en annan väg. Vi vill att alla barn ska kunna känna trygghet, och vi vill att samhället ska stå starkt bakom dem och deras föräldrar i tider av kris.

Fru talman! Barnbidraget är mer än bara en utbetalning. Det är ett löfte från samhället till alla barn och deras föräldrar, ett löfte om att ingen ska behöva välja mellan att köpa skolböcker och att köpa mat. Ändå har regeringen inte gjort något för att stärka det, trots att kostnaderna för familjer skjutit i höjden. Vi socialdemokrater föreslår en höjning med 200 kronor i månaden. För en familj med två barn innebär det alltså 5 000 kronor extra per år. Det är inte bara en siffra; det är fler fotbollsträningar, näringsrikare mat på bordet och en tryggare vardag.

Regeringen säger många gånger, som en del av sin kritik, att höjt barnbidrag också når höginkomsttagare. Men låt oss tala klarspråk. De flesta som verkligen behöver det här stödet är låg- och medelinkomsttagare. Det generella barnbidraget är ett sätt att skapa jämlikhet och att ge alla barn samma grundtrygghet. När vi ser att fler barn tvingas växa upp i fattigdom, hur kan vi då säga att vi inte har råd att prioritera dem? Sverige har råd, om vi väljer att göra det.

Fru talman! Bostaden är kärnan i familjens trygghet. Det är där vi samlas, det är där vi vilar och det är där vi växer. Men för många barnfamiljer, särskilt i hushåll med en ensamstående förälder, är boendekostnaden den största bördan. Den kan ofta utgöra skillnaden mellan att få vardagen att fungera eller att behöva ta svåra beslut om vad man ska prioritera bort. Föreningen Sveriges Makalösa Föräldrar rapporterar att över 40 procent av de mest utsatta hushållen har fått låna pengar för att kunna täcka basala kostnader, såsom för mat och boende.

Den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen höjde bostadsbidraget under pandemin för att stötta de familjer som har det allra tuffast. Nu ser vi att denna förstärkning håller på att försvinna, trots att behovet är väldigt stort. Regeringen har valt att inte förlänga det tillfälliga tillskottet i bostadsbidraget. Eller man gör det en liten stund, men i praktiken blir det en minskning med 700 kronor i månaden för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. För dessa familjer kan det vara skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

För oss handlar det återigen inte bara om kronor och ören. Det handlar om värderingar. Ska Sverige vara ett land där barn och föräldrar kan känna sig trygga? Eller ska vi låta krisen slå undan benen på dem som redan kämpar med små marginaler? Svaret borde vara självklart.

Fru talman! Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Den ger föräldrar möjlighet att skapa en nära relation till sina barn och samtidigt hantera vardagens utmaningar. Vi talar ofta om föräldraförsäkringen som en frihetsreform, en frihet att välja hur man vill leva och fördela ansvaret för sina barn.

Men verklig frihet kräver jämlika förutsättningar. När kvinnor tar det stora ansvaret för föräldraledigheten påverkar det hela deras liv. Kvinnor tar fortfarande ut majoriteten av föräldradagarna - över 70 procent - vilket påverkar deras karriärer, löneutveckling och pensioner.

I mitt hemlän Halland har vi tyvärr det största lönegapet i hela Sverige mellan män och kvinnor. I Halland tjänar männen cirka 100 000 kronor mer än kvinnorna. Det är nästan 10 000 kronor mer än genomsnittet för riket. En av flera orsaker till detta är ett ojämställt uttag av föräldraledigheten. Det är en tydligt bidragande faktor.

Ojämställdheten påverkar dock inte bara kvinnorna. Den påverkar också barnen. Studier visar att barn som har en nära och aktiv relation till båda föräldrarna ofta får en tryggare och stabilare uppväxt. En mer jämställd föräldraförsäkring skulle därför stärka inte bara kvinnors ekonomiska självständighet utan också barnens rätt till båda sina föräldrar.

Vi socialdemokrater föreslår därför att föräldraförsäkringen delas i tre lika stora delar - en del till vardera föräldern och en del som föräldrarna själva kan fördela. Det uppmuntrar till ett mer jämställt uttag och stärker både föräldrarnas och barnens möjligheter.

Vi vill också successivt höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen för att fler ska kunna vara hemma med sitt sjuka barn utan att förlora för mycket av inkomsten.

Fru talman! Allt det jag talar om bygger på tillit. Hela Sveriges välfärdssystem bygger på tillit till att resurserna når dem som behöver dem och att det inte utnyttjas av fuskare eller kriminella. Men denna tillit hotas av välfärdsbrott. Det är inte bara en ekonomisk fråga utan också en rättvisefråga, som vi socialdemokrater tar på största allvar.

Vi föreslår att myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får tydligare ansvar och bättre verktyg för att motverka fusk. Reglerna för tillfällig föräldrapenning behöver förenklas för att minska fusk, och stärkta kontroller och aktuella månadsuppgifter bör användas för bostadsbidrag och underhållsstöd för att undvika skuldsättning och felaktiga utbetalningar. Vi följer också fortsatt arbetet i Utbetalningsmyndigheten, som vi var med och tillsatte.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi socialdemokrater säger att barnens framtid är vårt gemensamma ansvar. Att höja barnbidraget, stärka bostadsbidraget och stötta familjer genom krisen är inte bara ord eller politik; det är ett löfte till våra barn. När vi investerar i dem investerar vi i ett starkare och mer sammanhållet Sverige.

Regeringen har valt en annan väg. De talar gärna om ansvar. Men deras politik lämnar föräldrar ensamma med det. De prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare före höjt barnbidrag, och de väljer att dra undan stödet till familjer som kämpar i ekonomisk utsatthet. Det är inte det Sverige som jag vill lämna till mitt barn eller till era.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi närmar oss julen. Det är en tid som för många barn är förknippad med glädje och förväntan. Men i år, när kostnadskrisen fortsatt griper tag om familjers ekonomi, ser vi att allt fler föräldrar oroar sig för hur de ska kunna skapa en jul som känns trygg och varm för sina barn. För många handlar det inte längre om att köpa julklappar. Det handlar om att ha råd med en ordentlig middag på julafton.

Barn märker när vuxna är oroliga. De känner av när pengarna inte räcker till, även om vi försöker skydda dem från verkligheten. Vi måste därför lyfta blicken. Låt oss se den åttaåring som i dag kämpar med läxorna vid köksbordet och vars föräldrar oroar sig över nästa hyra. Den åttaåringen förtjänar ett samhälle som ger henne förutsättningar att lyckas, inte ett som vänder bort blicken.

(Applåder)