Herr talman! Sveriges styrs med anslagsposter, inte med talepunkter. Jag berättar gärna om våra prioriteringar. Socialdemokraterna prioriterar inte 200 kronor till gymnasiestuderande. Det stämmer att regeringen inte heller gör det. Det finns alltså inte någon skillnad att debattera, eftersom Socialdemokraterna har samma förslag som vi, vilket framgår av tabellverken.

Om det hade funnits någon skillnad mellan våra budgetförslag hade jag gärna diskuterat den prioriteringen och stått för att vi inte föreslår 200 kronor mer till gymnasiestuderande. Men det är ju ingen skillnad, för Socialdemokraterna föreslår heller inte ett 200 kronor högre studiebidrag till gymnasiestuderande. Det skulle vara märkligt om jag hittade på att det finns en sådan skillnad mellan budgetalternativen, som ledamoten Sigvardsson gör. Det skulle vara mycket missvisande.

I stället skulle jag vilja vädja till den mycket goda egenskapen att våga erkänna fel. Det kan ju helt enkelt vara så att Socialdemokraterna har missat skillnaden mellan anslagsposterna 1:1 och 1:2. Då är det väl inte värre än att man får säga att det har blivit fel och att man ska göra det bättre till nästa gång. Då ska man kanske också passa på att be om ursäkt till de gymnasieelever som man har lovat 200 kronor mer utan att det finns täckning för det i budgetalternativet. Det hade varit en utmärkt lösning.

I stället fortsätter man att framhärda i någonting som inte framgår i budgeten. Det, herr talman, tycker jag är både olyckligt och ansvarslöst. Det skulle kunna hända att någon lyssnar på den här budgetdebatten, trots denna sena timme, och det kanske finns någon mer gymnasieelev som ledamoten Sigvardsson ska träffa. Då är det viktigt att hålla sig till sanningen, och sanningen är att det är tomt på den här raden i Socialdemokraternas budgetförslag.

(Applåder)