Fru talman! Det finns en substantiell skillnad mellan våra förslag gällande järnvägen. Det handlar inte bara om vägen. Det är jättestor skillnad på järnvägen. Vad som är allvarligast är nog hugget som stucket. Det viktigaste är att vi lägger mer pengar på bägge sidor.

Vad gäller att öppna dörren för andra har vi ända sedan förra partikongressen varit öppna för lånefinansiering. Det är ju staten som lånar allra billigast. Det är vi fortfarande öppna för när det handlar om stora projekt som leder till hållbarhet.

Jag måste upprepa att det finns en fara som inte nämns över huvud taget i infrastrukturpropositionen i stycket om alternativ finansiering, och det är att man lämnar ifrån sig rådigheten. Vi ser i de diskussioner som pågår kring Arlandabanan att man lämnat ifrån sig rådigheten, och det vill vi inte vara med och göra en gång till. Det kommer vi att vara försiktiga med, kan jag lugnt säga, om vi alls får vara delaktiga i den processen. Det verkar inte vara så i alla processer, utan man får ett förslag att tycka till om. Men jag kan ju säga här att rådigheten över samhällsviktig infrastruktur är väldigt viktig och ingenting som kommer att skrivas bort i något avtal.