Fru talman! Jag börjar med att hälsa infrastrukturministern välkommen till kammaren för debatten. Trevligt!

Fru talman! Infrastrukturen är blodomloppet i vårt land. Varor kan inte transporteras och människor kan inte förflytta sig till och från jobbet eller på fritiden om inte infrastrukturen fungerar. Vi tar för givet att den ska fungera, men många har tappat förtroendet för att tågen ska gå i tid eller framför allt komma fram i tid. Många får också sänka hastigheten på vägar därför att potthål inte blir lagade. Sjöfarten i sin tur är oroad över om isbrytningen ska fungera. Slutligen får många delar av landet allt sämre flygförbindelser.

För partierna inom Tidösamarbetet är det en självklarhet att Sverige behöver en ny inriktning på infrastrukturpolitiken. Det har inte varit svårt att komma överens om innehållet i den infrastrukturproposition vi nu ska diskutera, utan vi har från början varit överens om inriktningen.

Den befintliga planen har fått mycket kritik, inte minst från Riksrevisionen. Deras kritik visar också tydligt att det behövs ett omtag om vi ska få till den infrastruktur som Sverige behöver. Det Riksrevisionen konstaterar är att den förra regeringen bakband Trafikverket, och det ledde till att vi nu har en plan som bara ger 70 öre tillbaka på varje satsad krona. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattepengar.

Nu blir det ett omtag med rekordmycket pengar, vilket i och för sig är naturligt när det har gått fyra år. Men det är också en rekordstor höjning även i reala pengar - 27 procents höjning av ramen för propositionen. Min upplevelse är att förväntningarna hos intressenterna var höga men att regeringen har lyckats leva upp till de flesta av dem.

Infrastrukturfrågor

Fru talman! De fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet har träffat en principöverenskommelse om infrastrukturinvesteringar i hela landet. Den anger hur partierna vill forma en robust och effektiv transportinfrastruktur där varje trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. Vi är överens om att alla trafikslag behövs. Det gäller även flyg och bil. Vi lyfter också upp sjöfarten, till skillnad från den förra regeringen som ensidigt fokuserade på järnväg.

Järnvägen är en viktig del av vårt transportsystem, men vi behöver alla fyra trafikslag för att hela Sverige ska leva. En viktig princip som vi är överens om är att vårda det vi har. Den politiska debatten handlar ofta om de nya projekt som egentligen representerar några få procent av hela transportsystemet. Underhållet har varit eftersatt i många år. Att klippa band har haft högre prioritet än att säkerställa att det som redan finns på plats fungerar.

Med de satsningar som regeringen nu gör på underhåll kommer underhållsskulden på väg att vara borta i slutet av planperioden, och Trafikverket har fått alla de pengar de anger är möjligt att göra av med när det gäller järnvägsunderhållet. De får också i uppdrag att effektivisera underhållsarbetena för att minska störningarna på både väg och järnväg.

Fru talman! Att satsa på underhåll bidrar till ökad tillgänglighet och mer konkurrenskraftig transportförsörjning i hela landet och till en effektivare användning av det befintliga systemet. Att satsa på underhåll är det samhällsekonomiskt mest effektiva som vi kan göra med pengarna, och det ger stor nytta för varje satsad krona.

Fru talman! Det finns naturligtvis även pengar till nyinvesteringar. Regeringen prioriterar samhällsekonomiskt lönsamma investeringar. En förbättrad tillgänglighet och kapacitet ger ökade inkomster och ökad produktivitet. Vi behöver helt enkelt en bättre infrastruktur för att göra Sverige rikare.

Även när det gäller nyinvesteringar har Trafikverket i uppdrag att arbeta med kostnadskontroll och effektivitet. Vår regering har stort fokus på en effektivisering av Trafikverket. Det finns mycket kvar att göra, men uppdraget till verket är tydligt. Vi satsar mycket pengar på infrastruktur, men vi vill säkerställa att vi också får mer infrastruktur för pengarna.

Trafikverket får också ett tydligt uppdrag att arbeta tillsammans med branschens aktörer för att utveckla metoder och ändamålsenliga och effektivare avtal för både underhåll och nybyggnation.

Fru talman! Den förra regeringen fick kritik av Riksrevisionen för att man prioriterade ned införandet av ERTMS. Nu ska takten öka. Det säkrar järnvägens framtida funktion och bidrar till mer kapacitet, säkerhet och punktlighet.

En annan princip som vi i Tidösamarbetet är överens om är att pröva alternativa finansieringsformer under förutsättning att de kan leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande eller att fler kan genomföras inom en viss tidsram än vad som annars hade varit fallet. Även nya produktionsupplägg och driftsformer, exempelvis genomförande i bolagsform som har prövats med framgång, ska övervägas. Även upphandling genom så kallad offentlig-privat samverkan eller genomförande i bolagsform bör prövas. Det finns privata intressenter som har uttryckt intresse för att investera i svensk infrastruktur, och med de stora behov som vi har av nyinvesteringar behöver vi titta på alla möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! I infrastrukturpropositionen görs nu en förändring när det gäller projekt som räknas som namngivna. Gränsen höjs från 100 till 150 miljoner, vilket ger Trafikverket större frihet att prioritera inom ramen utan att invänta en ny plan. Även gränsen för trimnings- och miljöåtgärder höjs. Infrastrukturpropositionen innehåller stora satsningar på vår infrastruktur, och nästa steg är att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till åtgärdsplanering som ska ligga till grund för nästa nationella plan - en plan som ger förutsättningar för att bygga hela Sverige starkt och rikt.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)