Herr talman! Det finns naturligtvis delar som mår bättre av en starkare nationell styrning. Det kan handla om läkemedel, vaccination och luftburna transporter. Men för att få en fungerande sjukvård i hela landet behövs i grunden också en närhet till medborgarna och patienterna. Det är den man slår sönder genom ett totalt statligt övertagande av vården.

Ibland blandar regeringen ihop resurserna till vården med organisationen av vården. Vi hörde ju också i Christian Carlssons anförande att regeringen fortsätter att stärka hälso- och sjukvården ekonomiskt. Jag är inte säker på att vare sig personal eller patienter helt och hållet känner igen sig i beskrivningen.

Vid halvårsskiftet i år fanns 3 000 varsel inom svensk hälso- och sjukvård. Och apropå vårdköerna sa partiledaren Ebba Busch, som ledamoten säkert är väl bekant med, 2022 att folk tvingades vänta i kö olagligt länge med tanke på vårdgarantin. I augusti 2022 handlade det om 85 000 personer. I dag har drygt 89 000 väntat längre än de 90 dagarna, trots regeringsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hur kan regeringen anse att den tillför de resurser som behövs till den svenska sjukvården när köerna de facto blir längre i stället för kortare? Hur kan man gömma sig bakom idén om att vi någon gång i framtiden ska förstatliga hälso- och sjukvården och på det viset lösa alla de problem vi ser här och nu? Det är inte att ta ansvar. Ledamoten får väldigt gärna förklara för mig, herr talman, hur man har tänkt ta ansvar med de resurser man tillför när vårdköerna de facto ökar.

(Applåder)