Herr talman! God jul, statsrådet! Jag börjar med att säga det.

Det är väl väldigt bra med en ny socialtjänstlag som blir mer aktiv, så att säga. Jag har själv jobbat som fältassistent i Solna. Vi var 16 fältassistenter i hela Solna. 1990 hade vi ekonomisk kris, och den har socialtjänsten ännu inte repat sig från. Man har fastnat bakom skrivborden, tycker jag.

Jag tycker inte att partierna ska skälla på varandra om vem som har sagt eller gjort vad, utan detta är ett gemensamt ansvar för väldigt många i den här salen - det blir färre och färre som är här, i och för sig.

Många av regeringens förslag har varit repressiva snarare än förebyggande, måste jag säga. En av mina frågor är: Vad anser statsrådet är förebyggande insatser egentligen?

Ni har tittat på Danmark och tagit med er de repressiva förslagen. De lyckosamma exemplen från Danmark handlar om att man just arbetade förebyggande väldigt intensivt på ett helt annat sätt än vi kommer att göra i Sverige.

Jag tänker också på skolan. Det är flera områden som är involverade i detta, och skolan har ju en extrem impact på barn tidigt. Där tycker jag inte att den SD-beroende regeringen har lyckats med att fånga in det. Man behöver börja väldigt tidigt. Man behöver ha förskola med personal som täcker upp och inte bara det allra nödvändigaste. Där tycker jag att man inte heller riktigt ser vart ni är på väg.

Jag tror att det är väldigt få femåriga barn som drömmer om att bli gängkriminella. Jag tror att barn som är fem år drömmer om att föräldrarna ska ha pengar att köpa mat för nästa dag. Så kan det se ut i Sverige i dag.