Herr talman! Nu har vi att debattera den del av statens budget som rör hälso- och sjukvården och social omsorg. I denna del gör den moderatledda regeringen viktiga satsningar för att korta vårdköerna, öka vårdkapaciteten, förbättra omsorgen och stärka socialtjänsten genom inte minst mer av tidiga och förebyggande insatser.

Innan jag dyker djupare in i utgiftsområde 9 vill jag dock zooma ut och sätta in utgiftsområdet i ett större sammanhang.

Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har Sverige vunnit över inflationen. Det gör att vi nu kan investera för att bygga Sverige starkare och mer konkurrenskraftigt. Det gör att vi nu kan sänka skatten på såväl arbete och pension som sparande. Detta gör att kommunernas och regionernas ekonomi förstärks dramatiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ja, det ekonomiska läget är alltjämt utmanande. Sveriges problem är både många och stora, men, herr talman, det ljusnar vid horisonten.

Åtta år av rödgrön misskötsel gjorde Sverige både farligare och fattigare. När väljarna i valet 2022 gav den socialdemokratiska regeringen respass var inflationen över 10 procent, en liter diesel kostade 28 kronor och det dödliga skjutvapenvåldet hade tredubblats på tio år.

Nu har Sverige fått en alldeles nödvändig nystart. Genom Tidösamarbetet har Sverige fått en handlingskraftig regering som utifrån en omfattande reformagenda tar tag i de allvarliga problem som Sverige har inte minst på det område som denna debatt fokuserar på.

Låt mig börja med hälso- och sjukvården. Bilden av den svenska vården är komplex. Svensk hälso- och sjukvård är välutbildad och engagerad personal, goda medicinska resultat och låg påverkbar dödlighet. Svensk hälso- och sjukvård är också långa vårdköer och en alldeles för svag ställning för den enskilda patienten.

Slutsatsen av detta torde vara självklar. Sverige behöver mer moderat politik, särskilt för att förbättra tillgängligheten.

Regeringen gör nu mycket för att kapa vårdköerna och öka vårdkapaciteten. Inte minst arbetar regeringen med att förbättra de grundläggande förutsättningarna för regionerna. Man gör det konkret bland annat genom att ta ett större ansvar för strategiska frågor såsom kompetensförsörjning och vårdens digitalisering men också genom att stötta regionerna ekonomiskt. Nästa år tillförs 2 miljarder i ett särskilt sektorsbidrag till hälso- och sjukvården. I budgeten tillförs också stora prestationsbaserade resurser, totalt hela 7 ½ miljard nästa år.

Herr talman! Det är viktigt att ställa krav på regionerna att prestera. Ska tillgängligheten förbättras och köerna kortas, ja, då måste regionerna ta sitt ansvar. Här ser vi hur det regionala ledarskapet spelar stor roll. Det gör skillnad om det är höger- eller vänstersidan i svensk politik som styr på såväl nationell som regional och kommunal nivå.

Mellan 2021 och 2024 har mellan åtta och nio av tio patienter i Region Halland fått vård inom vårdgarantins gränser. Det är en region som alltid har styrts av borgerliga partier. I Region Västerbotten, som alltid har styrts av S-ledda majoriteter, har bara tre till sex av tio patienter under samma tidsperiod fått vård i tid. Det regionala ledarskapet spelar roll.

Herr talman! Andra satsningar i budgeten inom hälso- och sjukvården som jag som moderat särskilt vill lyfta fram rör cancersjukvården, kvinnors hälsa och sjukdomar samt psykiatrin och då särskilt barn- och ungdomspsykiatrin.

Vi moderater har i många år drivit på i frågan att Sverige behöver en uppdaterad cancerstrategi, och nu händer det. Utredningen om en uppdaterad strategi har precis landat på sjukvårdsministerns bord. En uppdaterad strategi är ett viktigt redskap för att utveckla cancervården. Vi kan och vi ska bli bättre på att förebygga cancer och på att tidigt ställa diagnos och sätta in behandling. Vi kan och vi ska också bli bättre på att ge rehabilitering och eftervård, och vi ska se till att övergången från barncancervården till vuxenvården inte blir lika brutal som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I budgeten för nästa år dubblas den årliga satsningen på cancervården och barncancervården. Totalt avsätts 1 miljard kronor årligen under kommande år för att stärka cancervården.

Regeringen satsar hela 1,6 miljarder årligen på att göra vården mer jämställd och för att förbättra kvinnors hälsa. Detta är otroligt viktigt, för trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är inte den svenska sjukvården jämställd i dag. Exempelvis finns omotiverade skillnader mellan män och kvinnor både i vårdtillgång och i vårdkvalitet.

Innan jag strax växlar över till att prata om omsorgen och socialtjänsten vill jag lyfta fram de stora satsningar och några av de många åtgärder som regeringen nu vidtar för att minska den psykiska ohälsan. I budgeten görs en tredelad satsning som totalt uppgår till 1,3 miljarder kronor. För det första görs en satsning på första linjens vård vid psykisk ohälsa. För det andra stärks det suicidpreventiva arbetet. För det tredje görs en särskild satsning för att öka tillgängligheten till bup. Snart kommer också en nationell strategi för psykisk hälsa.

Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Därför är också regeringens satsningar för att öka barns och ungas fysiska aktivitet betydelsefulla. Genom fritidskortet kommer fler barn och unga att ha möjlighet att delta i idrott och annat föreningsliv. Rörelse och gemenskap förebygger ohälsa.

Att förebygga sociala problem är en viktig uppgift för socialtjänsten. Det är en uppgift och ett ansvar som nästa år kommer att bli ännu tydligare. Då kommer nämligen den nya socialtjänstlagen. I samband med den nya lagen gör regeringen en särskild kompetens- och bemanningssatsning som fram till 2028 uppgår till hela 8 miljarder kronor. Dessutom får kommunerna nya resurser för att växla upp socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Fram till 2028 satsar regeringen 1,7 miljarder på detta.

Fru talman! Regeringen gör också flera riktade satsningar för att växla upp arbetet med förebyggande och tidiga insatser. Konkret handlar det bland annat om satsningar på familjerådgivning och på skolsociala team.

Förebyggande insatser räcker dock inte alltid. För att råda bot på platsbristen inom Statens institutionsstyrelse och för att stärka vårdkedjan och kvaliteten i vården fortsätter regeringen att förstärka resurserna till Sis. Ytterligare nära 700 miljoner tillförs nästa år samtidigt som regeringen under 2025 och 2026 subventionerar kommunernas placeringar inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Innan jag går in för landning vill jag också nämna regeringens satsningar på stärkt kunskapsstyrning i äldreomsorgen, fast omsorgskontakt i särskilt boende och ett förstärkt stöd till anhöriga. Jag är också glad över att det viktiga civilsamhället stärks i regeringens budget, bland annat genom ett ökat statsbidrag till funktionshindersorganisationerna. Apropå funktionshinder höjs assistansersättningen nästa år med 3 procent eller omkring 400 miljoner kronor.

Fru talman! Budgeten innehåller både mål och medel. I budgeten presenterar regeringen inriktningen för politiken och de mål som politiken ska utgå från och som ska vägleda statens arbete framåt. Jag är glad att budgeten för nästa år också innehåller ett uppdaterat mål för ANDTS-politiken, alltså politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Det är något vi moderater har drivit länge.

Avslutningsvis och sammanfattningsvis konstaterar jag, fru talman, att den moderatledda regeringen och Tidöpartierna håller ordning i statens finanser, stärker hushållens ekonomi och därtill gör stora satsningar på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Vi fyra partier i Tidö-samarbetet tar gemensamt ansvar. Steg för steg får vi ordning på Sverige. Oppositionspartierna å andra sidan är djupt splittrade om praktiskt taget allt. Det är verkligen en rödgrön röra. För mig är det tydligt vilken sida i politiken som är kapabel att styra ett land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)