Herr talman! Jag vill inleda med att göra en koppling till det som sades i replikskiftet här innan. Vi socialdemokrater tycker att det är ett dåligt förslag. Jag reagerade väldigt starkt när jag hörde sjukvårdsministern sitta i lördagsintervjun och ge bilden av att det här är en bred överenskommelse.

Det finns inget förslag som vi har fått möjlighet att ta del av. Det finns inget underlag som vi har tagit ställning till. Däremot är läkemedelsområdet ett område som ökar väldigt mycket i kostnad.

Det är fascinerande att regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar ha övervägt andra alternativ än att vältra över kostnaderna på de sköraste patienterna. Vi kommer att återkomma till den debatten.

Den budget som vi nu debatterar borde vara svaret på två stora samhällskriser, i alla fall om vi hade haft en regering som såg verkligheten som den är och som tog ansvar och gjorde sina budgetprioriteringar utifrån detta.

Samhällsutmaningarna är såklart många. Socialutskottets område är enormt. Det omfattar trygghet för människor i livets alla skeden. Det handlar om de blivande föräldrarna och deras trygghet kopplat till förlossning. Det handlar om insatserna i barns och ungas liv när livet är tufft och föräldraansvaret brister.

Det handlar om ungdomen som försöker avsluta sitt liv och om människan mitt i livet som får sitt cancerbesked. Det handlar om rätten till hjälpmedel och rätt läkemedel och om alla som bär på en kronisk sjukdom.

Det handlar om att skapa framtidstro när mörkret är som mörkast, om vardagen på hälsocentralen och om vården på äldreboendet, för att nämna något.

Det handlar i grunden om välfärden för oss alla och tryggheten genom livet, som borde vara jämlik och bra oavsett vem du är och var du bor. Det handlar om att samhället ska finnas där och vara starkt när vi blir gamla eller blir sjuka.

Herr talman! På alla områden och allt på detta politikområde är det två saker som sticker ut tydligare än någonting annat. Jag tänker såklart på den nationella sjukvårdskrisen och den accelererande gängkriminaliteten där barn dödar barn.

Sveriges hälso- och sjukvård befinner sig i kris. Året har varit fyllt av exempel på varsel, uppsägningar och sparpaket. Regeringen och Sverigedemokraterna gör Sverige fattigare, och har själva ansvaret för den vårdkris man skapat genom att prioritera stora skattesänkningar för de rikaste före nödvändiga satsningar på vården.

Vi har i oppositionen verkligen försökt att sätta ljuset på den allvarliga sjukvårdskrisen, men det är tydligt att Tidölaget duckar för konsekvenserna för såväl sjuka som anställda. För mig är det tydligt att regeringen inte tar den här situationen på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den sjukvårdskris vi nu ser är ett resultat av två år av statsbudgetar där vården helt enkelt fått för lite pengar. Köerna ökar, tillgängligheten försämras och personalen får springa snabbare för att försöka räcka till.

Runt om i landet ser vi allvarliga konsekvenser av vårdkrisen. Sparkraven har varit många, och reserverna är tömda. Bara i moderatledda Östergötland kommer man att möta 2025 med närmare 1 000 färre anställda jämfört med i år.

Regeringen tycks fortsatt inte inse allvaret. Då skulle man inte möta 2025 med 7 miljarder mindre i sektorsbidrag till sjukvården. Det sker samtidigt som vårdcentraler stängs, servicen försämras, patientavgifter höjs och nya avgifter införs bland annat inom tandvård och ambulanssjukvård.

Det riktigt sorgliga, herr talman, är att denna sjukvårdskris hade kunnat undvikas. Redan hösten 2022 pekade vi socialdemokrater på och varnade för konsekvenserna av att SD-regeringen inför 2023 valde att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare före statsbidrag till kommuner och regioner.

Inför 2024 var det samma sak. Vi socialdemokrater dubblade pengarna till sjukvården. Regeringen uppmanade i stället sjukvården att effektivisera och använde reformutrymmet till skattesänkningar. Mönstret är tydligt och återkommande. Välfärden urholkas, och de rikaste får skattesänkningar.

Det här är inte att ta ansvar för Sverige. Det här är inte ett ledarskap vi behöver i tider som dessa. Att tre år i rad underfinansiera sjukvården får nu de konsekvenser vi varnat för. Det blir färre anställda, sämre service och högre avgifter. Det är en dålig politik både här och nu och när det handlar om att bygga beredskap och kapacitet i den oroliga tid vi lever.

Herr talman! Den andra stora samhällskrisen som regeringen inte nog tydligt möter är den accelererande gängkriminaliteten i vårt land som blir allt brutalare. Regeringens ekonomiska politik har försatt Sveriges kommuner i ett omöjligt läge. De resurser som skjuts till möter inte kostnadsutvecklingen utan tvingar fram nedskärningar.

Det blir särskilt tydligt när det gäller kostnaderna för placeringar av barn. Dessa placeringskostnader ökar nu väldigt kraftigt runt om i hela landet. De ökade kostnaderna riskerar att tränga undan andra viktiga insatser för att bryta nyrekryteringen av unga.

När Ulf Kristersson säger att det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi blir det tydligt att detta bara är ord som inte möts upp av handling. På sista raden prioriterar regeringen inte arbetet mot gängkriminaliteten. På sista raden prioriterar man fortfarande skattesänkningar för landets höginkomsttagare.

Vi socialdemokrater har i våra budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Bara i årets budget avsätter vi sammanlagt 15 miljarder kronor mer till kommuner och regioner. Detta är i huvudsak fria pengar som kommuner och regioner kan använda som de vill. För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi också en satsning om 1 ½ miljard per år för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet.

När en ung människa hamnar på glid är det viktigt att vi med alla till buds stående medel och samlade resurser finns där för att vända utvecklingen. Det här är satsningar som hade kunnat göra skillnad på riktigt här och nu - inte senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det är halvtid i mandatperioden. Jag sammanfattar läget som att det finns mycket att önska. Sverige kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna, och regeringen och Sverigedemokraterna har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

I årets budgetproposition skär regeringen ned på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå och vägrar stötta alla dem som kämpar med att få ihop sin ekonomi. När svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem de möter i sin vardag väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

Sverige kan bättre än så här. Tyvärr har en majoritet i ett första steg av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna önskade. Det innebär att vi avstår från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 9 men yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

Vi prioriterar förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen.

(Applåder)