Herr talman! Vi pratar i dag bland annat om husdrömmar - drömmen om ett hem. Sveriges nationella bygg- och bostadspolitik borde ligga på bordet hos civilutskottet, men det är inte direkt en tjock lunta som har hamnat hos oss i civilutskottet - i alla fall inte än. Varför tycker jag att det är ett problem?
Låt oss börja med Miljöpartiets bostadspolitik. Den handlar i stora drag om att vi ska öka möjligheterna för fler att bo på det sätt man vill genom hela livet. Man ska kunna flytta hemifrån när det är dags. Man ska inte behöva tacka nej till ett jobb eller studier för att man inte har någonstans att bo. Man ska kunna bo så att barnen får plats eller flytta till något bra när villan börjar kännas stor. Man ska helst kunna flytta till en plats där man kan känna sig hemma. Minimikravet är att alla ska ha någonstans att bo. Utan en fast plats i livet kan resten av livet bli ganska stökigt. Och vi är inte där i dag.
I Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2023 fann man över 27 000 personer som saknar en egen stabil långsiktig boendelösning. Över 9 000 barn berördes av hemlösheten, och över 5 000 barn hade minst en förälder som var i akut eller tillfällig hemlöshet. Det är inte värdigt ett välfärdsland, och det är något som vi behöver lösa.
Även om vi skulle välja att titta bort från gruppen av hemlösa finns många andra problem på bostadsmarknaden att ta tag i. I många kommuner är bostadsköerna långa och byggtakten för låg, och på vissa platser är den helt obefintlig. Gapet mellan vad en nybyggd bostad kostar och vad man har råd att betala ökar. Bostäder som efterfrågas finns ibland inte att få tag på. Det finns i dag många trångbodda som skulle behöva bo större, och det finns många äldre som i stället skulle vilja bo i bättre anpassade bostäder i ett större socialt sammanhang. Sedan finns alla de med lägre inkomster, inte minst yngre, som har svårt att komma in på bostadsmarknaden över huvud taget.
Att jobba med bostadsförsörjningen i dag är utmanande men så oerhört viktigt. Om man inte har någonstans att bo blir livet stökigt i övrigt. Vi behöver göra kartläggningar och få fram bättre statistik över behoven. Vi behöver kommunala och nationella handlingsplaner, startlån, hyresgarantier, stöd för bosparande, stöd för byggande, stöd till myndigheter, tydliga regelverk - ja, en hel palett av åtgärder för att människor ska få tillgång till de bostäder som så väl behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Regeringen har nu lagt fram sin tredje och näst sista budget den här mandatperioden. Vad hittar vi där? Inte speciellt mycket, tyvärr - inte nu heller. Men det finns en sak jag skulle vilja berömma regeringen för, nämligen att man i år har släppt sitt totala motstånd mot att bidra till bostadsbyggande. Det gäller såklart de insatser till bostadsbyggande runt de växande industrikommunerna i norr som vi faktiskt kan hitta i budgeten. Det har stått klart länge att mindre kommuner med en rusande utbyggnadstakt inte på egen hand kan stå ensamma när hela samhällen växer ur sin kostym.
Redan förra året riktade Miljöpartiet ett större investeringsstöd för både bostadsbyggande och samhällsbyggande till kommuner som står i centrum av den gröna industriomställningen. Det gör vi även i år, och jag är glad över att regeringen i år har lyssnat på utredaren Peter Larsson och har plockat upp några förslag som finns i hans utredning. Det kommer att underlätta för fler kommuner framöver om man inte behöver stå ensam med ansvaret för ett enormt behov av nya investeringar som inte nödvändigtvis kommer kommunen till godo direkt.
Vi tror att det behövs ytterligare satsningar, och vi har därför utöver regeringens åtgärder fortsatt ett riktat investeringsstöd för grönt samhällsbygge tillsammans med ett allmänt investeringsstöd i vår budget. Det kan bidra till stadsutveckling och bostäder till lägre kostnader.
Regeringen har i den del som gäller budgetens uppföljning några svepande formuleringar om att det saknas evidens för att investeringsstödet har lett till ökat byggande. Dessutom är det tydligt att det tidigare investeringsstödet har lett till lägre hyror i de bostäder som har byggts. Det är något som är relevant i sammanhanget och som regeringen inte över huvud taget nämner.
Regeringen har också klämt in en rubrik om att byggsektorns klimatutsläpp är stora men att de minskar. Det gör de inte - inte med regeringens politik, vilket vi visste tydligt redan i början av 2023. Men tyvärr går påståendena hand i hand med regeringens nuvarande politik, där man inte behöver förhålla sig så mycket till vad som är sant eller inte.
Men om man vill se detta från den positiva sidan kan man glädjas åt att regeringen ser och medger att byggsektorn är en stor utsläppare. Men det är såklart tråkigare att man inte vill genomföra några större åtgärder för att minska sektorns klimatpåverkan när mer än en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från byggsektorn. Det finns också många förslag för minskade utsläpp på bordet. Det verkar som att regeringen saknar krisinsikt när det gäller klimatkrisen och bostadsbyggandet. Något annat framgår inte heller av regeringens budget.
När det gäller klimatutsläppen väntar vi bland annat på att regeringen ska gå vidare med Boverkets gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och åtgärder för att öka det cirkulära byggandet. Men jag misstänker tyvärr att ingenting kommer att hända på området eftersom det inte verkar finnas något större intresse för klimatfrågan från bostadsministern eller regeringen och inte heller i civilutskottet.
Man fortsätter att sätta käppar i hjulet för alla åtgärder som skulle kunna gynna den gröna omställningen genom att exempelvis ta bort skattereduktionen för solel, den så kallade 60öringen, och inte heller nu återinföra något stöd för energieffektivisering i flerbostadshus.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
När det gäller energieffektivisering finns det flera beräkningar som visar att mer energi än vad Ringhals producerade under år 2020 kan frigöras bara genom energieffektiviserande åtgärder i bostäder och lokaler. Dessutom skulle de åtgärderna kunna skydda oss från höga elpriser under många vintrar framöver.
Miljöpartiet tar pengar från vår gröna investeringsbudget och investerar 5,6 miljarder årligen för att minska energianvändningen i både bostäder och lokaler och bidra med 60 procent av kostnaden för energieffektivisering. Utöver detta lägger vi in ett nytt stöd för renoveringsåtgärder. Det kan handla om åtgärder som behöver utföras tillsammans med energieffektivisering just för att förhindra att människor i ekonomiskt utsatta områden ska drabbas av stora hyreshöjningar.
Vi tycker också att staten på ett bättre sätt ska stötta kommunerna i arbetet med klimatanpassning i den redan byggda miljön. Vi vet att Sverige på ett mycket bättre sätt behöver stå redo för klimatförändringar, och det har även 2023 och 2024 visat oss tydligt. Vi behöver se till att alla kommuner kan stå förberedda för både stora regnmängder och längre värmeböljor. Inte heller här tycker vi att staten kan lämna kommunerna helt i sticket.
För att kommunerna ska kunna söka pengar för klimatanpassningsåtgärder i den fysiska miljön lägger vi 523 miljoner på olika typer av sådana åtgärder. Vi lägger också 300 miljoner på stadsgrönska. Vi anser dessutom, till skillnad från regeringen, att stadsarkitekten behöver en budget för sitt arbete och lägger tillbaka 10 miljoner för detta.
Avslutningsvis behöver vi en skarpare konsumentpolitik. Att skära ned på de organisationer som jobbar för att underlätta för alla oss konsumenter är bara att skapa nya problem. Överskuldsättningen, inte minst från konsumtion, ökar, och alla vi som sitter här i dag vet att konsumentmarknaden bara blir mer och mer snårig och svårnavigerad. Vi behöver mer stöd och hjälp som konsumenter, inte mindre.
Sveriges Konsumenter och Konsumentverket behöver få fortsätta sitt arbete. Svanen behöver fortsätta jobba med sin miljömärkning. Arbetet med skuld- och konsumentrådgivning behöver stärkas och utökas.
När det gäller både konsumentfrågor och bostadsfrågor finns utredningar och förslag på bordet. Vi har upprepade gånger sett hur förslagen slaktats och separerats, och de kommer lite pö om pö, om de ens dyker upp. Det skulle till exempel vara intressant att veta vilket parti det är som blockerar hyresgarantierna för barnfamiljer eller kanske startlånen för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.
Nu har jag lyft några av våra satsningar på området. Mer än halva mandatperioden har gått, och med tanke på de stora utmaningar som vi står inför på många områden hoppas jag verkligen att regeringen, som den påstår, sätter fart för att försöka göra skillnad. Då räcker inte den här budgeten.
Herr talman! Miljöpartiet har ingen sedelpress, men vi lånar pengar. Vi lånar 100 miljarder, inte bara till civilutskottet utan för att kunna investera i framtiden och i kommande generationer. Vi gör detta för att de kommande generationerna ska slippa ta de lån som vi tar i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Därför satsar vi mer pengar än regeringen i vår budget, vilket gör att jag inte kan reservera mig mot regeringens budget. Jag vill därför hänvisa till Miljöpartiets särskilda yttrande i betänkandet.
(Applåder)