Fru talman! I stort sett alla av oss har någon gång kontaktat ett företag för att säga upp ett avtal, såsom en prenumeration eller ett abonnemang. Alltför många av oss upplever då omfattande problem i våra kontakter med kundtjänsten.
Konsumentverket har fått in många anmälningar och frågor när det gäller just kundtjänster, och myndigheten har därför granskat frågan särskilt. Konsumenter vittnar om långa svarstider från företag, krav på krångliga kontaktvägar och att det som utlovas från företagen sedan inte genomförs. Att bollas runt i telefonköer är inte bara frustrerande, utan det tar också dyrbar tid från kunderna. Det kan också handla om att ett bolag är så svårt att kontakta att avtalet löper på även efter att kunden har velat säga upp det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
En konsuments möjlighet att utnyttja sina rättigheter enligt lag och avtal förutsätter att han eller hon kan ta kontakt med näringsidkaren och framföra klagomål avseende en vara eller tjänst eller säga upp ett avtal i form av ett abonnemang eller en prenumeration. Enligt regeringen ska det vara lika lätt för en konsument att säga upp ett avtal som att ingå det. Därför har regeringen givit Konsumentverket i uppdrag att se över hur regelverket fungerar, och åtgärder för att komma till rätta med problematiken kommer att komma.
Herr talman! I Sverige finns över 1,2 miljoner bostadsrätter. Varje år överlåts och pantsätts ett stort antal av dessa. Statistik från UC-rapporter visar att omkring 70 procent av alla bostadsrätter är pantsatta, och i slutet av 2021 uppgick bolånesumman med bostadsrätt som säkerhet till 1 249 miljarder kronor.
I dag saknas ett nationellt register för bostadsrätter, vilket medför risker för konsumenter, bostadsrättsföreningar och kreditgivare. Därför har regeringen också tagit initiativ till att möjliggöra ett register, vilket så väl behövs. Vad vill jag då säga med detta? Jo, jag vill säga att regeringen under mandatperioden har presenterat flera initiativ som kommer konsumenten till nytta.
Regeringen har bland annat presenterat uppdrag kring konsumentreglering, jämlik budget- och skuldrådgivning och ett uppdrag med syfte att stoppa telefonbedrägerier, så kallad spoofing. Senast i november presenterade regeringen ett uppdrag gällande företags kundtjänst, då regeringen anser att det ska vara lika lätt att säga upp ett avtal som att ingå ett avtal. Vi kan också konstatera att det i propositionen i dag finns ett konsumentpolitiskt mål som alla partier har ställt sig bakom, vilket jag tycker är bra.
När det gäller regeringens bostadspolitik, som är huvudnumret i dagens debatt, kan man konstatera att det finns fyra ganska tydliga mål med den: förenkla reglerna, korta ledtiderna i plan- och byggprocessen, öka tillgången till byggbar mark och se till att fler tar steget till det ägda boendet.
Hur går det då med detta? Ja, i början av mandatperioden vet vi alla att inflationen, inte bostadspolitiken, tog mest uppmärksamhet. Men nu har vi sett att inflationen har stabiliserats på en normal nivå. Vi har även sett att styrräntan har minskat och nu ligger på en acceptabel nivå, kanske man kan säga, även om den inte är lika låg som förut. Men någonstans där kommer den kanske att hamna, och regeringen tror att vi kan börja bygga Sverige tryggare och bättre.
Tyvärr är det som så att byggkostnaderna för bostäder ligger på en fortsatt hög nivå. Vi har hört tidigare i debatten att byggkostnaderna har ökat de senaste åren, och det är sant. Vi tror att även det måste adresseras på ett eller annat sätt.
Det har också sagts tidigare i debatten att antalet påbörjade bostäder har drastiskt minskat, och det kan man väl konstatera. Under första halvåret 2024 påbörjades preliminärt cirka 14 150 bostäder i flerbostadshus och 2 500 småhus. Man kan konstatera att flerbostadshus har klarat sig ganska bra men att småhus alltså har minskat med över 30 procent sedan förra året. Här måste regeringen göra mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Sammantaget påbörjades alltså 16 650 bostäder under det första halvåret, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med förra året. Det indikerar väl på något sätt att vi kanske är på väg uppåt. Men vi hör ganska ofta i debatten att regeringen inte gör någonting och att det inte händer någonting. Vi har dock även hört i debatten att bostadsministern var i utskottet och att det nog var det längsta utskottssammanträde som en minister har varit med vid. Det kan jag bekräfta; så är det.
Vi kan gå igenom regeringens olika mål. När det gäller förenkling av reglerna för att bygga har vi nog alla hört talas om Möjligheternas byggregler, som kommer. Vi hoppas att den ska innebära att det blir enklare att bygga. Där behöver också kommunerna större hjälp, och därför finns det medel i budgeten för att kunna hjälpa kommunerna att hantera detta.
Ett uppdrag har också givits till Boverket att utveckla reformen för certifierade byggprojekteringsföretag. Det är inget som vi själva har kommit på, utan det var den förra regeringen som genomförde det. Men vi ser också att det faktiskt finns en potential här som inte är tillräckligt använd, och vi tror att det ska kunna ge möjlighet att bygga snabbare.
Boverket har även fått i uppdrag att ta fram förslag på hur ett typgodkännande av småhus kan genomföras, vilket vi har hört tidigare i debatten. Vi tror att det ska vara bra för att få det att gå fortare.
När det gäller kortare ledtider i plan- och byggprocessen ska en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken redovisas den 15 december 2024. Vi hoppas att vi kan lägga fram det som förslag före valet 2026.
Utredningen om en övergång till koordinatbestämda fastighetsgränser redovisas senast den 30 juni 2025. Vi kan ju konstatera att det skulle vara en revolution om man kunde koordinatbestämma fastighetsgränserna.
Boverket tar också fram en vägledning för arbetet med exploateringsavtal, något som kan vara ganska problematiskt för mindre kommuner att hantera. Regeringen har även beslutat om ändringar i plan- och byggförordningen som innebär att kommunernas översikts- och regionplaner ska bli digitala. Som vi har hört tidigare i debatten är digitalisering viktigt för att vi ska kunna korta ledtiderna, och vi ska använda det som finns att tillgå. Regeringen har också tillfört pengar till Lantmäteriet för geodata och en geodataplattform.
Hur går det då med att öka tillgången till byggbar mark? Vi har hört i debatten att strandskyddet har diskuterats. Det kommer att läggas fram ett förslag, och nej, strandskyddet kommer inte att se precis likadant ut som förut. Vissa delar var nämligen ett hopkok av Miljöpartiets och Centerpartiets åsikter. Vi tycker väl att Centerpartiets åsikter i det fallet är bättre än Miljöpartiets åsikter, men vi kan inte ta propositionen och lägga fram den som en helhet utan måste ta delar av den och utreda vidare. Det har ministern sagt att vi ska göra, och det kommer att genomföras så snart som möjligt.
Det finns också en bokstavsutredare som ska verka för avyttring av statlig mark för bostäder och som kommer att slutredovisa sin utredning den 30 september 2025. Det har gjorts en delredovisning som visar att det finns möjligheter, och vi får se vad slutredovisningen ger. Men det finns väldigt mycket statlig mark, och den ska också användas.
Vi har även hört om planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör byggande av småhus. Det är ute, och jag hoppas att det får effekt så att det byggs mer småhus lite längre fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
En egnahemskommissionär är tillsatt. Han tittar på varför vi inte bygger så mycket småhus och vilka gropar det är som gör att kommunerna i stället väljer att göra andra planer. Detta arbete ska slutredovisas den 15 januari 2027, men det ska redovisas fortlöpande och kunna ha effekt under hela tiden.
Fler ska få möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden. Det finns en utredning som tittar på hyrköp och ägarlägenheter. Vi vet att det finns en utredning som har lagt fram förslag när det gäller det skärpta amorteringskravet och det höjda bolånetaket. Vi har också det statsbidrag till byggemenskaper som finns med i den budget som vi lägger fram nu.
Jag vill nog påstå att regeringen gör en hel del inom alla dessa delar. Det vet utskottet om, men ändå hör vi samma sak från talarstolen. Man kan alltid kritisera människor för att det inte går tillräckligt fort eller för att det inte blir tillräckligt mycket, men jag tycker att man ska hålla sig till de fakta som finns. Det görs väldigt mycket. Det tar också väldigt lång tid att föra någonting från idé till utredning och vidare till proposition. På det sättet tycker jag faktiskt att ministern gör ett väldigt bra jobb.
Jag tror också att det handlar om att vi har en minister som har suttit under hela tiden. Jag tror att han kommer att fortsätta att arbeta och leverera till valet 2026, och förhoppningsvis längre.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.