Fru talman! Tack så mycket, Larry Söder, för att du uppskattar det engagemang som både jag och mitt parti känner för de här frågorna; det var ändå så jag uppfattade inledningen av svaret!

Jag kan konstatera att jag hör en liten bitterhet över att Kristdemokraterna kanske inte har fått sin vilja igenom i alla de delar som Kristdemokraterna skulle vilja, exempelvis kopplat till energieffektiviseringsstöd. Jag kan ha respekt för detta givet att det när man sitter i regering handlar om att förhandla till sig det utrymme som krävs för att man ska få sin budget genom riksdagen.

I opposition, däremot, har vi en annan uppgift. Då handlar det om att man som parti ska opponera på regeringens förslag, och det var bland annat det jag försökte göra i mitt anförande. Jag skulle kunna opponera på en rad saker till som jag tycker saknas i regeringens politik, men jag tänker att det kommer naturligt i andra sammanhang och i andra debatter här i kammaren. Vi har också att tydliggöra för väljarna vad det skulle betyda för väljarna om man röstade på just oss.

Med några få undantag är det så alla partier i Sveriges riksdag agerar, så också Kristdemokraterna. Man har lagt egna budgetar, och man har argumenterat för dem.

Det mest anmärkningsvärda, skulle jag vilja säga, kopplat till praxis och kutym och hur man liksom måste agera för att kunna vara en trovärdig regering och en trovärdig opposition är väl att vi nu ser partier som ingår i ett regeringsunderlag, till och med i regering, men som ändå inte vill ta ansvar för helheten. Man säger gärna att om vi hade fått som vi ville - x, y eller z - hade det varit mycket bättre, men nu har vi gjort en kompromiss.

Det är för mig ovanligt och även lite behändigt för regeringspartierna. Men det tillför inte så mycket.

Jag kan bara konstatera att om jag fick bestämma skulle det vara Socialdemokraternas budget som gällde, oavsett vem som står bakom den.