Fru talman! Låt mig börja med att be om ursäkt för sen ankomst på grund av ett inställt tåg under förmiddagen. Jag ställer mig helt bakom dem som har sagt att vi behöver ha en fungerande infrastruktur i Sverige. Tågen måste komma i tid. Det må väl vara hänt att en riksdagsledamot kommer för sent till en debatt, men när det gäller våra soldater och våra förnödenheter måste de komma till rätt plats i rätt tid.

Tack vare tekniken har jag kunnat följa debatten och lyssna på er, men i kammarappen finns ingen replikknapp. Därmed kommer jag att försöka väva in en del saker i mitt anförande som jag har snappat upp under debatten. Jag vill därför på förhand varna för att jag kanske kommer att dra över den anmälda talartiden något.

Det har snart gått tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Säkerhetsläget i Europa är alltjämt allvarligt, och utvecklingen i världen är på många sätt oroande. Rysslands intentioner har inte ändrats. I USA tillträder snart en oberäknelig president. Kina rustar upp i allt snabbare takt och utmanar tillsammans med andra auktoritära regimer den regelbaserade världsordningen. I Mellanöstern pågår blodiga krig, och en fruktansvärd humanitär katastrof pågår i Gaza. Vad som händer i Syrien har vi bara sett början på.

Det här var bara några exempel på pågående konflikter, oroligheter och spänningar i vår omvärld som vi behöver förhålla oss till.

Fru talman! Samtidigt pågår klimatkrisen – mänsklighetens stora ödesfråga. Det är en existentiell kris som redan nu fördjupar och förvärrar konflikter. När platser blir obeboeliga, samhällen slås sönder av naturkatastrofer, förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt riskerar vi att möta konflikter och utmaningar i en betydligt större skala än i dag. Trots att regeringen lyfter upp klimatfrågans koppling till säkerhet och trots att man i den nationella säkerhetsstrategin lyfter upp klimatfrågan som ett existentiellt hot är man inte beredd att vidta åtgärder och införa en politik som minskar hotet och reducerar riskerna. Det är allvarligt.

Fru talman! Totalförsvarspropositionen är ett resultat av Försvarsberedningens arbete, och där har vi hittat en bred samsyn kring många frågor. Miljöpartiet står i huvudsak bakom beredningens förslag, som propositionen vilar på. Vi vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga och samtidigt fortsätta att vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Här i dag i debatten fokuserar vi på propositionens säkerhetspolitiska delar, men vi kommer att återkomma till de mer försvarspolitiska delarna i senare debatter.

Fru talman! Först och främst måste jag ändå understryka att även om upprustningen av totalförsvaret är viktig är det också av yttersta vikt att vi framför allt fortsätter att stötta Ukraina. Rysslands krigföring i Ukraina är den stora säkerhetspolitiska ödesfrågan i vår del av världen. Ukraina måste få Sveriges och den demokratiska världens fulla och ovillkorliga stöd så länge som det behövs. Stödet behöver vara långsiktigt och ska omfatta såväl militärt som civilt, humanitärt och ekonomiskt stöd.

Regeringen har lagt fram en treårig ram för stödet till Ukraina, men stödet till Ukraina måste vara mer omfattande och långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina ska vinna kriget, säkra freden, bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet. Det finns mer som Europa och Sverige kan göra, och samtidigt måste trycket på USA att fortsätta att bidra öka – även efter det att president Trump har tillträtt.

Fru talman! Miljöpartiet de gröna strävar efter en värld där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Vi är ganska långt därifrån i dag.

För att möta dessa utmaningar måste omvärlden kraftsamla. Internationellt samarbete och alliansbyggande till försvar för den regelbaserade världsordningen, demokrati och mänskliga rättigheter behövs för att möta en alltmer polariserad värld. Att undvika att konflikter uppkommer eller förvärras genom diplomatiska och konfliktförebyggande insatser är centralt och också det billigaste alternativet för att främja demokrati och säkerhet. Men vi ser också behov av en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret, såväl det militära som det civila försvaret.

Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

Fru talman! Miljöpartiet står fast förankrat i en solidarisk och feministisk säkerhetspolitik där vi skyddar Sverige och demokratin samtidigt som Sverige aktivt bidrar till det internationella samfundets ansträngningar för det globala freds- och utvecklingsarbetet. Miljöpartiet är stark förespråkare av konfliktförebyggande insatser och fredlig konfliktlösning med civila medel. Vi menar att militära medel bara ska kunna övervägas när alla andra alternativ är uttömda, och de måste hålla sig inom folkrättens ramar, inte användas som ett offensivt verktyg för nationella egenintressen utomlands.

Utrikespolitiken är vår första försvarslinje, och där hör diplomati, medling och konfliktförebyggande arbete till våra viktigaste verktyg för att verka för avspänning och fred.

Fru talman! Säkerhetspolitiken ska vara stabil, tydlig och långsiktig. FN:s verksamhet för att bygga, bevara och vid behov tvinga fram fred är viktig. Principen om skyldighet att skydda, responsibility to protect, ska följas. De länder som angriper sin egen befolkning ska inte kunna hänvisa till suveränitet för att undvika att världssamfundet ingriper.

Sverige bör fortsätta att vara en stark och solidarisk aktör för fred på den globala arenan och bidra till FN:s insatser. För alla fredsbevarande och fredsframtvingande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkrättsligt mandat. Demokratiska västländers bidrag till FN:s militära insatser är av stor betydelse dels för att den militära kompetensen i FN-systemet och förmågan i respektive mission ska utvecklas, dels för att upprätthålla trovärdigheten i FN som organisation.

Sverige behöver sträva efter att kontinuerligt bidra i fredsbevarande FN-missioner. Även om säkerhetsläget i vårt område är allvarligt behöver vi bidra till fred, säkerhet och relationsbyggande internationellt. En stabil och säker värld krävs för att vi ska kunna ta oss an globala säkerhetsutmaningar, till exempel klimatförändringar och pandemier.

Fru talman! Sedan den 7 mars i år är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Även om Miljöpartiet röstade mot den svenska ansökan om Natomedlemskap har partiet beslutat att respektera riksdagens beslut om medlemskapet. Vi driver därmed inte ett utträde ur alliansen. Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska fokusera på sin kärnuppgift – försvar av de allierade.

Fru talman! När Sverige nu är medlem av Nato är det viktigt att Sverige driver en självständig utrikespolitik och står upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter såväl inom som utom Nato. Vi ser även behov av att öka transparensen när det gäller Natos verksamhet. Vi vill att Sverige ska verka för ett demokratikrav inom Nato samt att Nato inte ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium.

Natos nukleära avskräckning – kärnvapen – är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är dock fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de används. Miljöpartiet står därför tydligt fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller i krigstid. Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium – för att vara tydliga med detta.

Vi anser att det är viktigt att vårt Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för grundläggande mänskliga rättigheter.

Fru talman! Miljöpartiet vill också att Sverige ska driva principen om no first use inom Nato. I nuläget tillämpar Nato inte principen, vilket tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Principen försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår.

Sverige har en stolt tradition av transparens och offentlighetsprincip. Sverige ska därför vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato och pådrivande för att de nationella parlamenten i medlemsländerna måste skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvar kan utkrävas. Ökad transparens är viktigt för att säkerställa förtroende för verksamheten.

Fru talman! Ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet är utvecklandet av dödliga autonoma vapensystem. Helt autonoma vapen kan skapa osäkerhet kring ansvaret för krigshandlingar och på så vis sätta folkrätten ur spel. Det saknas konsensus om vad tillräcklig mänsklig inblandning i hantering av vapensystemen skulle innebära, både etiskt och praktiskt.

Militära system verkar i ostrukturerade och antagonistiska miljöer, vilket innebär att civila system inte alltid går att anpassa för militära tillämpningar. De militära AI-systemen kommer att behöva agera i en miljö där motståndaren gör sitt yttersta för att inte upptäckas, för att inte agera förutsägbart och för att vilseleda. Detta kan få allvarliga konsekvenser för hur AI-system reagerar, och de kan vara svåra att förutse. Därför behövs striktare regleringar av vapensystem, och det behövs ökad forskning kring skydd mot autonoma vapensystem.

Ja, fru talman, vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska verka för ett globalt förbud mot dödliga autonoma vapen. Riskerna med autonoma vapen är uppenbara. Sverige behöver ta en ledande roll i arbetet för att finna sätt att effektivt påverka utvecklingen. I det arbetet är det viktigt att forskning om vad autonoma vapen innebär också förstärks av politiska insatser för att uppnå framsteg. Ingen vet vad en kapprustning med autonoma vapen skulle kunna leda till – exempelvis om maskiner ges kontrollen i känsliga konflikter eller om terrorister får tag på dem – men farhågorna måste tas på stort allvar. Autonoma system har potential att öka krigföringens omfattning och skala, med stort lidande som följd. Internationella regler och lagar är rätt sätt att hantera detta hot, för alla oss som står upp för en världsordning baserad på regler, lag och internationell rätt.

Fru talman! Miljöpartiet har, som blivit tydligt under detta anförande, en bred syn på säkerhet och lägger fokus på mänsklig säkerhet. Mänsklig säkerhet hänger ihop med vår livsmiljö och vår påverkan på den. Hotbilden är i dag både bred och komplex, vare sig vi vill det eller inte.

Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. Såväl militära hot som icke-militära och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, såsom klimatförändringar, naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, i värsta fall på samma gång. Att bara se ett av hoten gör oss svaga och sårbara.

Därmed skulle jag vilja yrka bifall till reservation nummer 3.

I detta anförande instämde Jan Riise och Jacob Risberg (båda MP).