Fru talman! De säkerhetspolitiska utmaningarna är många. Vi lever i orostider. Verkligheten ändras snabbt. Syrien är bara det senaste exemplet.

De multilaterala regelverk vi litar till utmanas och omkullkastas. Det gäller inte minst respekten för varje lands självbestämmande och rätt till sina internationellt erkända gränser till sitt territorium.

Att inte med militära medel ändra gränser är en grundbult för vår samexistens globalt enligt de regler vi alla skrivit under på. Det är också grunden för den europeiska säkerhetsordningen som nästa år skulle ha firat 50 år men som torpederades av Rysslands oprovocerade brutala angreppskrig på Ukraina.

Det är ett krig som de facto är ett direkt angrepp på Helsingforsavtalet. Det är en kränkning som inleddes 2014 med annekteringen av Krim utan direkta konsekvenser från oss, EU-länderna eller undertecknarna av Helsingforsavtalet i övrigt. Det var en underlåtenhet och en lärdom för oss nu och bortom 2030.

Ryssland utgör ett nära och påtagligt dimensionerande säkerhetshot mot oss och mot alla fria europeiska stater. Ryssland brukar alla till buds stående medel för att nå sina politiska mål. Vi ser det i form av påverkanskampanjer, olika möjligheter att hetsa ytterligheter, råvaror som vapen, till exempel energi och spannmål, påverkan i val och hot.

Men det handlar även om militär närvaro, och då som så kallade fredsbevarare. Det sistnämnda används i Moldavien, i Armenien och i Tschinvaliregionen i Georgien. Det är tid att vi tydligt markerar mot alla ryska trupper i andra länder. De är inte fredsbevarande, utan snarare konfliktskapare och destabiliserande. Vi måste kräva att de dras tillbaka.

Fru talman! Ukraina och ukrainarna tar fajten. De offrar sig medan vi debatterar här, varje minut, timme, dag, månad och tyvärr nu också år för att möta den ryska aggressionen. Vi måste inse att det är nu det gäller för oss att med alla medel säkra Ukrainas rätt till överlevnad, till sitt territorium och till fred. Vårt stöd måste öka snabbt, både militärt, ekonomiskt och humanitärt, för att Ukraina ska kunna vinna freden. Vi måste med alla medel undvika ett nytt München. Denna gång har vi absolut inte råd att vara naiva.

Centerpartiet har i budgeten för 2025 givit ett förslag på hur Sverige kan nå 1 procent av bnp årligen i stöd till Ukraina. Vi kräver att piloter börjar utbildas för Jas och att vi nu uttalar ett löfte om Jas tidigt nästa år.

Fru talman! Sverige är nu medlem i Nato. Det är helt avgörande för vår säkerhetspolitik och för skyddet av vårt land och våra grannars. Det är gott att se att inget parti nu motsätter sig medlemskapet och kräver att vi ska lämna Nato. Sverige ska vara en solidarisk medlem, och vår säkerhetspolitik ska vara solidarisk. Det gäller helheten.

Utrikespolitiken är central för vår säkerhet. Vår förmåga att inte bara vara medlem i en allians av demokratier utan att också bygga allianser bortom det och vara en konstruktiv partner för att finna lösningar på globala utmaningar är central för vår säkerhet. Det gäller handel, bistånd, klimatfrågor och inte minst människors fri- och rättigheter. Det handlar om hur vi värnar demokratier. Det innebär även medverkan i internationella fredsfrämjande insatser när så är möjligt.

Så ger vi hopp för framtiden men även ett starkt skydd mot angrepp, inklusive ett robust samhälle och ett robust civilsamhälle här hemma.

Sverige ska som medlem av Nato självklart bidra till att höja trösklarna mot ett militärt angrepp. Vi är medlemmar fullt ut, inklusive Natos kärnvapenpolicy och kärnvapenparaply. Detta innebär dock inte att vi säger ja till kärnvapen eller utländsk trupp på svensk mark i fredstid. Här gäller alltjämt vad vi uttalade i samband med riksdagens ratifikation av medlemskapet. Det innebär inte heller att vi ska sluta vara för en nedrustning eller söka minska kärnvapenhot och höja trösklarna för kärnvapenanvändning. Det ska vi fortsatt göra.

Natomedlemskapet innebär att Sverige är med i en allians av demokratier, enligt fördraget. Nato bildades för att försvara västliga demokratier mot kommunistisk aggression och baserades på gemensamma värden. Sedan 70-årsjubileet 2019 har Nato arbetat för att stärka skyddet för demokrati genom att etablera ett center för demokratisk motståndskraft. Vi som ingår i Natos parlamentariska delegation hade möjlighet att träffa företrädare för detta arbete när vi nyligen var i Montreal.

Fru talman! Center bildas inom Nato i flera länder, och Centerpartiet har föreslagit att Sverige ska påbörja en process och dialog med Nato för att etablera ett Nato Center of Excellence uppbyggt på Rysslandskunskap. Sverige har genom både FOI och Utrikespolitiska institutet en god grund för just detta.

Fru talman! Centerpartiet vill utveckla en gemensam nordisk säkerhetsstrategi, vilket vi förde fram i den förra debatten om den nationella säkerhetsstrategin. Norden och Baltikum bär tillsammans med Polen och Tyskland ett särskilt ansvar för Östersjön. Det behöver vi jobba vidare med under kommande totalförsvarsperiod.

Centerpartiet har som en del av detta förslag i betänkandet föreslagit en gemensam nordisk-baltisk kustbevakningsinsats på internationellt vatten i Östersjön. Här händer mycket nu, och vi har skäl att sända en tydlig signal mot både Ryssland och Kina: Vi följer, och vi ser.

Fru talman! Detta är andra gången på kort tid som vi debatterar Sveriges säkerhet i riksdagen. Nyligen var det regeringens nationella säkerhetsstrategi, som vi faktiskt behandlade i utrikesutskottet samtidigt som det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlade den säkerhetspolitiska inriktningen, som vi nu debatterar och ska besluta om.

Vi talar om två dokument och om två olika språk. Det ena är minoritetsregeringens strategi, som inte alls är brett förankrad. Det andra är denna, en del av en bred parlamentarisk beredning.

Fru talman! Här finns klara förbättringsmöjligheter för en tydlig, samlad och väl förankrad säkerhetspolitik återspeglad i båda dokumenten. Detta kommenterar vi i ett särskilt yttrande, som jag rekommenderar till läsning.

Det finns möjligheter att åtgärda detta kommande år om regeringen lyssnar till Centerpartiets förslag att lägga fram en årlig skrivelse för riksdagen om utvecklingen av den nationella säkerhetsstrategin. Regeringen har etablerat ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen. Centerpartiet är positivt till detta men ser samtidigt att det genom det sätt som rådet nu kraftfullt byggs upp skapas nya utmaningar för riksdagens möjligheter att granska och få insyn. Statsrådsberedningen svarar inte mot något utskott, för så har inte strukturen byggts upp.

Arbetet befinner sig nu i ett mycket formativt skede, och när man läser arbetsordningen får man lite olika bilder i relation till olika departement och därmed till utskott. Det gör det angeläget att vi nu i uppbyggnadsskedet, fru talman, får möjlighet i riksdagen att följa och granska det arbete som pågår.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga det som också har framgått av tidigare repliker. Ett starkt totalförsvar börjar i ett robust och starkt samhälle med ett starkt civilsamhälle där människor känner att de är delaktiga och är beredda att ta ansvar. Det får vi aldrig glömma.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 9 under punkt 4 och till reservation 5 under punkt 2.