Herr talman! Malin Östh tar upp att man behöver titta på organiseringen och säger att hon hör statsrådet säga att vi inte är intresserade av att göra det. Jag tycker att man ska vara lite noggrann med hur man citerar varandra i en debatt i Sveriges riksdags kammare.

Det jag har pekat på är frågor som faktiskt just nu stärker organiseringen - som stärker samverkan och samarbetet. En stor omorganisation av Trafikverket, som är en mycket stor myndighet, skulle kanske ta tre år av bara internt arbete kring organisationsformer. Det är tre år som i så fall skulle riskera att gå förlorade när det kommer till att ha hög framdrift i att öka takten och tempot och i att vässa underhållet.

Mitt fokus när det gäller organisering, samverkan och samarbete kommer därför att vara att förstärka det som Malin Östh kallar kontrollen, det vill säga arbetet och framdriften, så att vi får mer underhåll på backen - mer underhåll för pengarna. Vi ser också till att inom den infrastrukturram som regeringen har presenterat maximera pengarna till järnvägsunderhåll så att det är lika mycket som, om inte mer än, det man på Trafikverket bedömer att man kan omsätta i praktiken. Det här är definitivt en prioriterad fråga. Det är viktigt att stärka produktiviteten i underhållssektorn.

Risken att det skulle bli ett stopp för privata företag på järnvägsmarknaden finns det en del företag som uttrycker oro inför. De undrar: Kommer vi att få fortsätta om två år? Det gör att de kanske väljer att investera mer i andra länder, som också har stora behov i sina järnvägsanläggningar. Därför har jag gett uttryck för att jag tror att vi behöver en borgfred kring underhållet i Sverige. Det handlar om att ha långsiktiga förutsättningar för alla dem som vill investera i järnvägen, så att vi får en järnvägsinfrastruktur att lita på i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.