Herr talman! För att börja bakifrån med räntan på CSN-lån är ju den väldigt mycket lägre än marknadsräntorna. Den har dock en viss eftersläpning på så sätt att när räntorna sjunker följer den inte med ned direkt.

En tid var den stora diskussionen i olika ekonomiska forum om man skulle låna till att betala tillbaka till CSN för att det skulle vara bättre eftersom räntorna på marknaden var så låga. När räntorna under en tid ökade följde inte räntan hos CSN med upp, och nu när räntorna tenderar att sjunka tack vare regeringens mycket ansvarsfulla ekonomiska politik för att bekämpa inflationen tillsammans med andra följer den räntan inte med ned i samma omfattning. Det sker en eftersläpning. CSN har inga vinstsyften med sina lån, utan systemet ska betala sig självt.

Vi ser naturligtvis situationen för studenter och följer den mycket noggrant. Det är också viktigt att se till att utbildningarna håller så hög kvalitet att de ger goda förutsättningar för arbete efter avklarade studier. Lura är ett starkt ord, herr talman, men annars har man ju så att säga lurat studenterna att sätta av år av sitt liv. Trots att de får väldigt mycket bidrag för att studera har de kanske också lånat pengar. Då är det väldigt allvarligt om utbildningarna inte håller toppkvalitet, för det kan ju innebära att den som studerat inte får något jobb och att de lånade pengarna helt enkelt har slängts i sjön. Det är ju inte bra, så det är en avgörande fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det en ständig avvägning. Det är personer som generellt sett väljer att investera sin tid och sin kraft i sina egna kunskaper. Det kan vara en examen som leder till att man får ett betydligt mer välbetalt jobb. Man får goda förutsättningar att utveckla sin karriär under hela livet, och man kan om man läser vidare senare i livet gå in och bygga detta på en mycket högre nivå. Då är det rimligt att man själv lånar en del till det. Annars skulle andra personer som inte studerar vidare, i alla fall inte direkt, kanske inte tycka att det är så mycket värt att gå och jobba om de som studerar får allting i bidrag.

Nu är det inte det som sägs här, men det handlar om avvägningen. Beloppet på över 4 000 är ett rent bidrag, en ren uppmuntran för att man ska läsa vidare, för högre utbildning är så viktigt för Sverige. Men det är också viktigt för individen, och därför måste man ha en egen insats.

Jag hör retoriken om att riksdagsledamöter och statsråd höjer sina arvoden. Det är oberoende enheter som granskar detta för att ersättningen för att vara både riksdagsledamot och statsråd ska vara rimlig. Så har det varit i många år, och det är inget jag tycker att vi ska överge.

Vi följer detta noga, men vi har inga planer på att öka de, åtminstone internationellt sett, mycket stora bidrag man får när man studerar i Sverige.