Herr talman! Jag ska börja med att svara ledamoten Helena Lindahl avseende vad det är staten håller på med när den tillämpar dessa lagstiftningar och om staten inte kraftigt överträtt den gräns den bör hålla sig till. Statsapparaten regleras genom de lagar och beslut riksdag och regering fattar, och det är vi som behöver se till att lagarna tillämpas på det sätt som de är tänkta att tillämpas. Detta kan göras genom förtydliganden av hur lagarna ska tillämpas men också genom att vara mer proaktiv med att förändra dem, vilket denna regering vill göra utifrån flera av de utredningar som pågår. En av dem är den bokstavsutredning som berör det vi talar om här i dag, men det pågår även andra arbeten i regeringen för att främja skogsproduktionen i Sverige och stärka Sveriges bioekonomi.
Det har ju inte gjorts någon skogspolitisk reform sedan tidigt 90-tal, så det finns ett behov av att förbättra den svenska skogspolitiken. Detta arbete förväntar jag mig att Centerpartiet kommer att engagera sig mycket i.
När det gäller de pågående ärendena i EU-domstolen är det inte korrekt att påstå att regeringen lutar sig tillbaka och väntar på vad EU-domstolen gör. Det jag gjorde var att upplysa om att det finns två pågående fall i EU-domstolen som handlar om precis detta, och Sverige väljer att engagera sig aktivt i dessa mål för att på olika sätt kunna bidra till att värna svenska intressen. Det märks inte minst i dagens debatt hur mycket Sverige påverkas av de beslut som fattas inom EU:s institutioner, och därför är det viktigt att ha ett engagemang även där.
När det gäller Finland menar många att Finland har en betydligt mer tillåtande tolkning av regleringarna.
Som jag har redogjort för bereder regeringen för närvarande frågor om artskyddet, och vi har ett väldigt omfattande underlag i Artskyddsutredningens betänkande. Här ingår förstås olika remissvar och tankar, inte minst rörande genomförandet av EU:s artskydd. Det pågår alltså ett aktivt arbete, och alla EU:s medlemsstater är skyldiga att skydda arter på samma nivå, i enlighet med kraven i både fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Man har också ett krav på att införa nationella bestämmelser.
Det är givetvis relevant att diskutera skillnaderna i hur länder gör. Om Finland inte kräver strikta skydd för fåglars livsmiljöer, varför gör Sverige det, är en fråga som ibland ställs. Sanningen är att det inte finns någon sådan bestämmelse i det svenska regelverket. Det florerar alltså en del felaktigheter, exempelvis när man jämför Sverige med Finland. Det finns ingen bestämmelse i det svenska regelverket om strikt skydd för fåglars livsmiljöer. De bestämmelser som finns i artskyddsförordningen styr givetvis fågeldirektivets fridlysningsbestämmelser, och det ligger i linje med direktivets bestämmelser - så det är helt enkelt där skillnaden uppstår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan försäkra ledamöterna om att detta är en fråga vi säkert kommer att få tillfälle att diskutera vidare, inte minst när regeringen kan lägga fram de förslag vi ämnar lägga fram när utredningen har tittat på detta. Att det skulle vara en intern, undangömd bokstavsutredning är ett felaktigt påstående. Att göra en utredning internt kan leda till att det går ganska mycket snabbare, vilket vi är måna om. Om man är intresserad av vad som gäller avseende dessa direktiv är det bara att läsa om det på regeringen.se, så det är inte särskilt undangömt.