Herr talman! Sverige ska vara möjligheternas land för dem som väljer att komma till Sverige. Vårt lands långa tradition av öppenhet gentemot omvärlden har bidragit till det Sverige som vi har i dag, vår utveckling, vår tillväxt och vårt välstånd.

Det är betydelsefullt att vi även fortsättningsvis tar emot människor på flykt och att vi gör det på ett sätt som är hållbart för vårt samhälle. Det handlar inte bara om att låta människor komma till och stanna i Sverige. Om människor bor i Sverige resten av sina liv ska de ha möjligheter till ett gott liv. Det betyder att migrationspolitiken inte kan reduceras till att bara handla om ett bifall eller ett avslag. Det handlar också om hur man i nästa steg integreras i det som vi kallar för samhällsprojektet Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Detta är ett ansvar som sträcker sig årtionden framöver. Ska vi lyckas med att skapa möjligheter till ett bra liv för alla som har skyddsbehov och som har kommit hit kan vi inte ha en situation där vi har en alltför generös invandring, där människor drivs rakt in i ett utanförskap med bidragsberoende, trångboddhet och stor otrygghet som resultat. Det är inte att värna en långsiktigt hållbar politik.

Herr talman! För bara några veckor sedan presenterades Utanförskapets karta av det ansvariga statsrådet Mats Persson. Det som presenterades var inte särskilt upplyftande. Det visade svart på vitt att det svenska samhället under en lång tid glidit isär.

Sverige har ett omfattande problem med bostadsområden där det är ett stort utanförskap. Det är inte svårt att dra slutsatsen: Ju fler av dessa vi har, desto sämre är det för vårt land och för dem som bor i det. Det är dåligt för samhällets sammanhållning, men framför allt är det orättvist mot alla de vuxna och barn som bor där och som växer upp under dessa förhållanden. Jag nämnde trångboddhet, men det handlar också om brist på förebilder och om dåligt fungerande skolor, som ger sämre livschanser och sämre möjligheter.

Detta problem är tyvärr inte nytt. Redan för 20 år sedan varnade vi liberaler för den bristande integrationen och det stora utanförskapet. Fler har hakat på sedan dess. Vi är alla på ett eller annat sätt skyldiga till detta. Vi har helt enkelt blundat för problemen för länge eller haft en övertro på att de kortsiktiga projekten skulle lösa utanförskapet. Men vi har misslyckats.

Kombinationen med en migrationspolitik som inte varit särskilt realistisk gör att utanförskapet nu inte bara syns i våra storstäder utan även i mindre samhällen. Detta är inte längre ett storstadsfenomen. I dag omfattar det 710 000 personer, varav 170 000 är barn.

Herr talman! Att vända utvecklingen kräver stora insatser från samhället men också en ökad tydlighet kring vad samhället kräver av människor som bor här - en tydlighet kring att alla har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv men också en tydlighet i att det förutsätter att de som bor i landet anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället.

Vi är fast beslutna att göra det som krävs för att förändra situationen. Utanförskapets karta är ingen mirakelmedicin - det ska sägas rakt ut. Man får se den som en viktig byggsten med ett kunskapsunderlag i grunden som ska ge oss möjlighet att bryta detta med mer riktade och precisa insatser. Det är bara genom ökad kunskap och träffsäkra insatser som vi kan öka möjligheterna till en ljusare framtid.

Samtidigt ska jag vara ärlig med att jag tror att det är omöjligt att klara av denna stora utmaning på migrationsområdet utan att vi fördjupar Europasamarbetet. De flesta av oss vet att det historiskt har varit väldigt svårt att åstadkomma detta på europeisk nivå. Allt som oftast har diskussionerna och samtalen blivit både för långa och för många utan att landa i något konkret som håller över tid.

Men plötsligt hände det. Efter år av intensivt arbete beslutade EU-parlamentet i våras om den nya migrations- och asylpakten. Man får faktiskt kalla det en framgång för Europa. Det är, som sagt, viktigt att vi på vår kontinent hjälps åt i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Hela syftet med pakten är att det ska vara ett sammanhängande system för asyl- och migrationshanteringen i EU. Det handlar om våra asylprövningsförfaranden och mottagandevillkor, om gemensamma rättigheter för dem som bedöms ha skyddsskäl, om ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, om mottagande av kvotflyktingar och mer därtill. Reformen innehåller även särskilda regler för kriser, massflyktssituationer, pandemier och situationer då främmande makter utnyttjar skyddssökande för att sätta press på EU, vilket vi har sett både i Finland och i Polen i närtid.

I den nya ordningen ska de som söker asyl sorteras in i olika typer av prövningsprocedurer. Det ska bland annat vara ett snabbt gränsförfarande för dem som bedöms ha låg sannolikhet att få skydd och ett annat förfarande för dem med större skyddschanser, där särskild hänsyn tas till om man redan har nära släktingar till exempel i ett EU-land. Med denna pakt blir det mer ordning och reda i asylmottagningen. Fokus ska nu vara att genomföra reformen på bästa möjliga sätt. Den ska vara på plats sommaren 2026.

Herr talman! Att vi nu är överens mellan EU-länderna i frågan är bra, men det viktigaste återstår: att genomföra det vi kommit överens om, så att det går från ord till handling och så att detta får verklig effekt. Nu är en färdplan framtagen, som jag nämnde. Fram till införandet av pakten behöver vi uppdatera vårt sätt att jobba i dessa frågor. Det handlar om hur vi registrerar personer som reser in i EU eller som påträffas på territoriet utan rätt att vistas där.

Avslutningsvis vill jag nämna att migrationen är större än att den bara gäller Sverige och Europa. Detta är verkligen en fråga som symboliserar att vi lever i en globaliserad värld och i en globaliserad tid. Vi ser den utveckling som pågår i delar av världen. Stora grupper av människor söker sig hitåt. I Mellanöstern pågår det flera olika konflikter och krig. Storleken på deras negativa konsekvenser är väldigt svår att förutse. Det innebär att vi måste bygga relationer - och fördjupa dem än mer - med länderna utanför Europa.

Detta behöver mynna ut i att man ser till att människor får en drägligare tillvaro i sitt närområde. Men det handlar också om att investera och skapa framtidstro i dessa länder. På längre sikt är det dessa frågor som är avgörande för att vi ska få en stabilitet i vår omvärld.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 8.

(Applåder)