Herr talman! Vi har gått igenom ungefär halva debatten nu. Moderaterna inledde med att prata om skuggsamhället, men lyckas ändå driva en politik som fördjupar och förvärrar det så kallade skuggsamhället i Sverige. Flera av Vänsterpartiets frågor lyftes fram. Därför vill jag klargöra några saker.

Det togs upp att vi vill ha en återgång till utlänningslagen 2016 - ja, det var då vi hade permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Det finns en anledning till att man ska ha det. Permanenta uppehållstillstånd som huvudregel gör att människor vet att de får avsluta sin flykt när de kommer till Sverige och kan söka jobb i trygghet och ha större chans att återförenas med familjen. Integrationen funkar bättre med permanenta uppehållstillstånd. Tryggheten hos asylsökande blir mycket bättre. Det är ett av argumenten för en återgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Frågan om amnesti och så vidare togs också upp. Moderaterna beklagade sig lite över att Vänsterpartiet vill ha amnesti för de ensamkommande. Självklart vill vi det. När det gäller dem som har varit i Sverige i mer än ett år är det ett slöseri att inte ge amnesti. Det finns människor här som har jobbat i över tio år och etablerat sig. De behandlades på ett fruktansvärt sätt av Migrationsverket när de kom. Det är fullt rimligt att de får amnesti. Det har vi tyckt i många år.

Kvotflyktingarna togs också upp. Det beskrevs som jordens undergång att vi ska ta emot kvotflyktingar. Så farligt är det inte! Sverige har tagit emot kvotflyktingar i väldigt många år. Det finns en anledning till det också. Det finns en humanitär anledning till det, och jag anser dessutom att det är en skyldighet stater har. I dag är 120 miljoner människor på flykt. Alla söker sig inte hit. Inte ens 1 promille kommer till Sverige.

Med hjälp av kvotflyktingsystemet ser man till att de mest sårbara och utsatta får komma hit. Det är bra. Jag beklagar att regeringen drog ned antalet kvotflyktingar till 900 och ändå inte ens lyckades ta emot 900. Det är beklämmande och fruktansvärt sorgligt.

Det togs också upp i debatten att ett nej är ett nej, men det mantrat stämmer inte över huvud taget. Det har afghanska flickor och kvinnor minst sagt bevisat. Många av dem fick ett nej och sedan över natten ett ja. Ena dagen var de en del av skuggsamhället regeringen pratar om; andra dagen var de inte det. De fick amnesti. Det är inte så konstigt. Man kunde inte utvisa flickor och kvinnor till Afghanistan. Den bedömningen är helt rätt. Man kan inte göra något annat. Det behöver man inte heller beklaga sig över.

Jag hörde att det blev diskussion om dagersättningen. Jag måste bara säga att den har varit på samma nivå i 30 år. Det finns ingenting som kan försvara en så låg summa. Det är inte värdigt att behandla asylsökande och deras barn på det sättet och göra dem så ekonomiskt utsatta.

Herr talman! Sverigedemokraternas ledamot verkade i sitt anförande glad över att vilja avskaffa asylrätten. Jag tycker att det är bedrövligt. Det är fruktansvärt att man vill det.

Jag vill påminna kammaren om att asylrätten kom till efter Förintelsen och fasorna under andra världskriget, när Europa misslyckades totalt med att rädda judarna. Efteråt fattade länderna beslut om att det aldrig fick hända igen. Man bestämde sig för att inte stänga gränserna på samma sätt igen. Men det behövdes ett löfte mellan länderna för att det aldrig skulle hända igen.

Tyvärr verkar det nu som att länderna i Europa och även Sveriges regering tycker att det är mycket lättare att bara stänga gränserna. Men det finns en historia bakom varför vi har asylrätten och varför det är viktigt att stå bakom den. Det är för att det aldrig får hända igen. Det löftet tycker jag inte att Sveriges regering ska bryta.

Herr talman! Det är nu halvtid. Efter två år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga. De har inte underlättat för hushållen, vården, skolan eller äldreomsorgen och satsar på skattesänkningar för de allra rikaste. Då hör vi den här syndabockspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag kan bara konstatera att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera allvarliga samhällsproblem. Stora grupper tycks vara osynliga när partierna i regeringsunderlaget helt bortser från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten. Den växande arbetslösheten lämnas helt utan åtgärder, och klimatomställningen får vänta. Dessutom rullar man ut stora nedskärningar inom välfärden över hela landet. Det är inte invandringens fel att vi har stora samhällsproblem. Det är högerpolitikens fel.

Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. Vi prioriterar en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvård, skola och barn- och äldreomsorg. Vi stärker hushållens ekonomi, drar ned kostnader i kollektivtrafiken och ser till att höja ersättningar i arbetslöshetsersättningen och socialförsäkringarna. Då måste faktiskt de rika, som har mycket högre inkomster, börja bidra mer.

Hur kan vi kalla Sverige ett välfärdsland om människor inte ens har råd att betala mat, sin hyra eller ens sin medicin? Den här regeringen blundar för de högre levnadskostnaderna och för människors situationer där ute. Man sysslar med skattesänkningar för de allra rikaste. Det finns en bakomliggande teori om att det skulle skapa jobb. Men det har vi prövat i över 30 år, och det enda vi har fått är en välfärd på svältkost och människor som lämnas efter. Helt ärligt är vi inte direkt översvämmade av jobb. Arbetslösheten är tvärtom rekordhög, och den här regeringen lämnar den utan åtgärder.

Just därför behöver man denna syndabockspolitik. Det är en ogenomtänkt signalpolitik som skadar sammanhållningen i Sverige. Den skadar integrationen och får inte nödvändigtvis fler människor att bara återvända. Den leder bara till ökad utsatthet och fler som lever i det så kallade skuggsamhället, som regeringen sagt sig vilja bekämpa.

En betydande del av de papperslösa som lever i Sverige kan av olika skäl inte återvända. Att göra livet svårare för dem genom indragna ersättningar, försämrade rättigheter och en intensifierad jakt på dem kommer att öka utsattheten och desperationen ännu mer. Ingen har bara valt att leva så. Det är helt enkelt en konsekvens av att politiker här inne bedriver en så kallad stram migrationspolitik. Den angriper de mest utsatta. Det är politiska beslut som pressar ut människor i papperslösa situationer. Det är där vi har hamnat, men jag tycker inte att vi ska vara där.

Jag tror att det var Ludvig Aspling som talade en hel del förut om hur man gör i resten av Europa och så vidare. Men det finns faktiskt länder som går mot strömmen. Spanien inför nu amnesti för dem som befinner sig i landet utan tillstånd - det handlar om runt 300 000 personer per år de närmaste tre åren - bland annat för att människor behövs, helt ärligt. Människor behövs i Sverige också. Om man vill utveckla och bygga upp ett samhälle och göra ett land rikare behövs människor.

Men man gör det också för att förbättra flyktingarnas sårbara situation, för att de inte ska exploateras och för att de ska vara en del av samhället i stället för utanför. Det är helt enkelt inhumant att fortsätta på detta sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi föreslår i vår budget att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år beviljas uppehållstillstånd genom amnesti. Det handlar om barn som sökte och behövde skydd i Sverige men som behandlades illa till följd av politiska beslut och som har blivit vuxna under tiden. En stor del av gruppen har dessutom stadgat sig i Sverige.

Vi föreslår också en höjning av dagersättningen. Regering efter regering har år efter år gjort asylsökande fattiga.

Herr talman! Innan jag avslutar mitt anförande vill jag rikta ett stort och innerligt tack till alla dem som protesterat mot angiverilagen och som fortsätter att göra det. Det är välfärdspersonalen, vårdpersonalen, lärarna och många fler runt om i Sverige. Hela den samlade yrkeskåren, fackförbunden i välfärden och hela civilsamhället har protesterat, demonstrerat och återkommande uppmanat regeringen att dra tillbaka förslaget. De har rakryggat stått upp och ställt upp sedan dag ett. Signalen har varit tydlig: Inte en chans att det här går igenom!

Organisering är nyckeln. Så har det alltid varit. Och vi har en bit kvar. Hela förslaget måste skrotas. Som det ser ut nu kommer exempelvis den gravida kvinnan inte att våga söka vård vid födseln. Ett nyfött barn ska fortfarande registreras, och då ska exempelvis Skatteverket bli inblandat. Det hänger ihop. Det här förslaget behöver skrotas som helhet.

Jag vill också passa på att vända mig till alla dem som redan i dag möter konsekvensen av regeringens omänskliga migrationspolitik och dem som är rädda inför framtiden. Vi har sagt det förut i den här kammaren, och jag säger det igen: Ni har också rätt till frihet och trygghet. Era barn har också rätt till en framtid i trygghet och säkerhet.

Jag vet att barnfamiljer vill återförenas, att barn behöver skyddas och att barn behöver veta att de får stanna. Vi kommer, oavsett vad, att göra allt vi kan för att de ska få ta del av de rättigheterna.