STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! När regeringen Kristersson tillträdde för drygt två år sedan hade den grova organiserade brottsligheten tillåtits att breda ut sig. Det grova våldet med skjutningar och sprängningar hade nått nivåer som helt saknar motstycke i länder som vi normalt sett jämför oss med.

När Magdalena Andersson lämnade posten som statsminister var inflationen i Sverige 10 procent. Inflationen har gröpt ur svenska hushålls köpkraft, men den har också urholkat kommunernas ekonomi. Om man frågar vilket kommunalråd eller regionråd som helst i landet kan de berätta hur inflationen har ökat kommunernas och regionernas pensionskostnader, hur ökade matpriser har gjort skolmaten dyrare och hur indexerade hyresavtal urholkar verksamheters budgetar.

Nu vänder vi utvecklingen. Steg för steg, fru talman, får den moderatledda regeringen, i samarbete med Sverigedemokraterna, ordning på Sverige.

För att trycka tillbaka brottsligheten lägger regeringen nu om kriminalpolitiken. Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

Preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner och preventiv avlyssning av gängkriminella begränsar de kriminellas frihet men gör vanliga hederliga invånare i vårt land både tryggare och friare.

Med hårdare straff kommer både gängkriminella och serievåldtäktsmän att sitta bakom lås och bom längre. Kontaktförbudslagstiftningen skärps för att öka brottsoffers trygghet. Med fler uniformerade poliser i yttre tjänst förebyggs brottslighet, men fler brott kan också utredas och klaras upp.

Vi inför en ny socialtjänstlag där det förebyggande arbetet är ett kärnuppdrag. Föräldrarnas roll och ansvar är centralt, och därför förstärks föräldraskapsstödet. Den statliga barn- och ungdomsvården reformeras. Kriminalvården tar över ansvaret för unga som döms för grova brott. Unga som vårdas med stöd av LVU på grund av koppling till grov kriminalitet ska kunna punktmarkeras med fotboja. Skolsociala team, som redan i dag finns på många skolor, utvecklas ytterligare. Informationsflödet från socialtjänst och skola till brottsbekämpningen ska öka.

Med en ny förverkandelagstiftning kan vi komma åt gängens bilar, kontanter och lyxprylar. Näringsförbud ska kunna utfärdas för personer som är involverade i grov organiserad brottslighet för att företag inte ska kunna användas som brottsverktyg. Ett finansiellt underrättelsecentrum inrättas, där finanspolisen, bankerna och flera andra aktörer samarbetar för att komma åt den kriminella ekonomin.

Därtill görs massiva satsningar på rättsväsendet i statens budget. Från 2023 till 2027 ökar rättsväsendets budget från 69 till 100 miljarder kronor. Det är en ökning med över 40 procent.

Jag återkommer till regeringens budgetsatsningar.

Fru talman! Att få bukt med inflationen har varit avgörande för att stärka såväl kommunernas ekonomi som hushållens köpkraft. Att riksbankens penningpolitik och regeringens finanspolitik har gått i takt och att arbetsmarknadens parter har tagit sitt ansvar har lett till att inflationen i Sverige har sjunkit snabbare än i många jämförbara länder. Vi kan därför nu se hur hushållens köpkraft ökar och att kommunernas ekonomi återhämtar sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vän av ordning kan fråga sig varför jag pratar om inflation, kommunernas pensionskostnader och hushållens köpkraft när vi ska debattera justitieutskottets betänkande om utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Skälet till detta, fru talman, är att allt hänger ihop.

En förutsättning för de historiska satsningar som regeringen gör på rättsväsendet är att det finns ett regeringsunderlag som går i takt och att det finns en majoritet här i kammaren för gemensamma prioriteringar. För tredje året i rad får regeringen majoritet för sin budget i riksdagen. Så såg det inte ut under den förra mandatperioden.

Om vi tittar på oppositionspartiernas budgetunderlag för utgiftsområdet kan vi se att de i huvudsak ligger förhållandevis nära regeringens budget. Vissa partier vill lägga lite mer på vissa anslag. Det kan framstå som att man vill prioritera något särskilt, men om man skrapar lite på ytan träder en annan bild fram.

Nyligen gjorde regeringspartierna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet upp om det finanspolitiska ramverket - att de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ska vara i balans. Två partier i det rödgröna regeringsunderlaget har dock en helt annan uppfattning. De vill i stället ha ett underskottsmål på 1 ½ procent och låta framtida generationer betala för dagens utgifter.

Detta får genomslag även i deras förslag till budget för 2025 och de preliminära budgetramarna för 2026 och 2027. Trots att Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill genomföra massiva skattehöjningar kommer de ändå att behöva låna uppemot 200 miljarder kronor under de kommande tre åren för att bekosta sina favoritinvesteringar.

Den oundvikliga fråga som därför måste ställas är: Vad är det som kommer att få stryka på foten när det rödgröna regeringsalternativet ska lägga fram en gemensam budget?

Är det den blocköverskridande överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket - vilket jag hoppas och tror inte är fallet? Eller är det Vänsterpartiets och Miljöpartiets fest på lånade pengar?

Om det är Socialdemokraterna som går vinnande ur striden om det finanspolitiska ramverket, då kommer de rödgröna regeringsförhandlingarna att bli intressanta när pengarna helt enkelt inte räcker till.

Hur mycket kommer skatterna att höjas? Eller ska a-kassan i stället sänkas, som Centerpartiet vill? Får försvaret stryka på foten när biståndet ska höjas? Vad händer med satsningarna på rättsväsendet när Miljöpartiet vill bygga höghastighetsjärnväg?

Det står i kontrast till Sveriges nuvarande regering, som inte bara har viljan utan också den kompetens och den handlingskraft som krävs för att omsätta ord i handling.

Sverige står som bekant inför allvarliga utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Den systemhotande brottsligheten, terrorhotet och främmande makters påverkan kräver kraftfulla åtgärder. Men vi får inte heller glömma det allvarliga samhällsproblemet kopplat till mäns våld mot kvinnor som måste bekämpas med precis samma kraft som gängkriminaliteten. Vi har också en utbredd mängdbrottslighet med alltifrån tillgreppsbrott till bedrägerier som också måste tas på allvar. Det är brott som måste beivras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Allt detta är bakgrunden till att den moderatledda regeringen stärker rättsväsendet med omfattande satsningar i budgetpropositionen för 2025.

Satsningen på polistillväxten behöver fortsätta. Med budgetpropositionen för 2025 beräknas Polismyndighetens anslag öka från 37 till 51,9 miljarder, en ökning på över 40 procent över åren 2023-2027. Detta möjliggör fler poliser på våra gator och torg, kraftigt utbyggd kameraövervakning och bättre villkor för polisaspiranter.

Brottslighetens utveckling, mer resurser och nya verktyg till polis och åklagare och skärpta straff gör att trycket på kriminalvården är högt. Kriminalvården genomgår därför nu den största utbyggnaden i modern tid. Med en ökning på hela 84 procent, från 14,1 till 26 miljarder kronor under budgetperioden, skapar vi de ekonomiska förutsättningarna för att det ska finns platser för att låsa in de kriminella.

En väl fungerande rättsstat kräver att hela kedjan fungerar. Därför förstärker vi Sveriges Domstolar med 1,7 miljarder kronor under perioden för att hantera det ökade målinflödet och höja säkerheten i våra domstolar. Åklagarmyndigheten tillförs 700 miljoner kronor under samma period för att säkerställa att fler brott kan lagföras.

I en alltmer orolig omvärld stärker vi också Säkerhetspolisens budget, vilket är nödvändigt för att möta de växande hoten från främmande makt och för att bekämpa terrorismen.

Brottsoffer ska få upprättelse och stöd. Därför ökar den moderatledda regeringen också anslagen till Brottsoffermyndigheten. Det möjliggör snabbare handläggning av ärenden om brottsskadeersättning och ett förbättrat stöd till dem som drabbats av brott.

Den moderatledda regeringen menar allvar i arbetet med att återupprätta tryggheten i Sverige. Det handlar om konkreta åtgärder som kommer att göra verklig skillnad i människors vardag, från fler synliga poliser i lokalsamhället till säkrare domstolar och fler anstaltsplatser.

Vi kommer inte att vila förrän varje medborgare kan känna sig trygg. Med budgetpropositionens omfattande förstärkningar av rättsväsendet tar vi nu viktiga steg på vägen mot ett säkrare och friare Sverige.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)