Herr talman! Även jag vill passa på att tacka för statsrådets närvaro vid denna debatt. Det är heller inte första året utan något återkommande, och jag tycker att det är väldigt bra för det demokratiska samtalet och debatten kring de här väldigt viktiga frågorna.

Jag tänkte uppehålla mig lite vid situationen i kriminalvården, som ju är oerhört ansträngd på många sätt. Häktena är fulla de allra flesta dygn och tillfällen. Vi har till och med sett fall där man har behövt använda polisens arrest för att tillfälligt hysa personer som inte ska försättas på fri fot. Många sitter också häktade länge, och det är många som har restriktioner. Det här är någonting som man såklart inte gör bara för att utan för att det behövs under utredningens gång.

Det finns dock personer som sitter häktade utan restriktioner, och det finns personer som släpps på fri fot. Jag tänkte fråga om ett tidigare förslag som finns från en utredning och som också Kriminalvårdens ledning har fört fram som önskemål i den kapacitetsrapport som man för snart ett år sedan gav till regeringen. Där efterfrågade man att möjligheten till så kallad hemarrest och områdesarrest skulle införas som ett slags mellanting mellan att vara på fri fot och att sitta häktad utan restriktioner. Det innebär alltså att man får fotboja och måste vara antingen i sitt hem eller i ett avgränsat område.

Herr talman! Är det här, eller något annat, någonting som Gunnar Strömmer kommer att överväga för att mildra trycket? Det gäller givetvis inte för de allvarligaste fallen och ska heller inte vara till men för utredningar, utan det handlar om en ökad flexibilitet och om att kunna lätta på trycket.