Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Utgiftsområde 17 är ett brett utgiftsområde som har stor bäring på vårt samhälle. Vi sverigedemokrater har egentligen aldrig gjort någon hemlighet av att vi prioriterar kulturarvet i det här betänkandet. Just kulturarvet är den levande delen av historien. Det knyter samman dåtidens svenskar med oss som lever i dag.

Vårt inflytande och vår prioritering av kulturarvet har synts i tidigare budgetar som vi har lagt fram tillsammans med regeringen. Det har handlat om att rusta upp bidragsfastigheter, slott och miljöer som levandegör vår historia varje dag. Det har handlat om digitaliseringssatsningar för att tillgängliggöra och föreviga delar av det svenska kulturarvet samt att stötta centrala kulturinstitutioner vars fastigheter har varit i behov av renoveringar under lång tid.

Även i denna budget ser vi satsningar på kulturarvet med sverigedemokratiska förtecken. Under ett par år nu har vi motionerat om att Sverige behöver stärka beredskapen kopplat till kulturarvet, inte minst med tanke på det behov som har uppdagats efter Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Där utgör kulturarvet även i våra dagar en militär måltavla.

Därför tillför vi tillsammans med regeringen 84 miljoner kronor i syfte att stärka beredskapen kopplat till kulturarvet. Dessa medel ska användas för beredskapsplanering, inklusive magasinering och särskilda transporter, för att säkerställa att kulturarvet skyddas vid en krissituation, som vi dock hoppas att vi aldrig hamnar i.

Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Dramaten kompenseras för de ökade hyreskostnader som har varit en konsekvens av kostnadshyresmodellen, som inte varit ändamålsenlig. I dagarna presenterade regeringen ett förslag på en återgång till marknadshyra för dessa kulturinstitutioner. Vi följer det naturligtvis noggrant och kommer att vara en konstruktiv part gentemot regeringen för att garantera att dessa kulturinstitutioner får en skälig hyra.

Herr talman! Kyrkor runt om i vårt land har varit en viktig bärare av vår historia. Sverige har varit ett kristet land i 1 000 år, och flera av våra kyrkor speglar denna tusenåriga historia. På många orter är kyrkor dessutom en viktig samlingsplats. Därför är vi nöjda med att den kyrkoantikvariska ersättningen, som varit eftersatt under väldigt lång tid, räknas upp. Nominellt är det kanske lite, men förhoppningen är att detta är välbehövligt och ett startskott för framtida förstärkningar av det kyrkliga kulturarvet.

Med detta sagt är det fortfarande mycket som behöver göras på detta område. Vi fortsätter att arbeta för vårt gemensamma kulturarv.

Herr talman! Jag vill också nämna de satsningar vi gör specifikt för den judiska minoriteten i Sverige. Sedan den 7 oktober har vi tyvärr sett att det har getts starkare uttryck för antisemitismen. Den är djupt rotad hos vissa delar av befolkningen, inte minst de grupper som har invandrat till Sverige från länder med antisemitiska föreställningar och där det dessvärre är en vedertagen ordning. Men även från politiskt håll, från vänstersidan, har det getts starkare uttryck för den. Och tyvärr har detta präglat gatubilden de senaste åren.

Tillsammans med regeringen har vi därför aviserat vår ambition att stärka judiskt liv i Sverige. Det gör vi genom en långsiktig strategi med konkreta insatser. För detta ändamål avsätter vi 10,5 miljoner kronor under 2025. Samma belopp planeras årligen för 2026 och 2027. Från 2028 till 2034 justeras det till 9 miljoner kronor per år.

Strategin syftar till att främja och utveckla det judiska livet och judars samfund samt värna om deras kultur och tradition i vårt land. Vi menar att det är en viktig satsning, inte minst när vi ser att antisemitiska slagord och handlingar har blivit frekvent förekommande.

Antisemitismen har ingen plats i Sverige. Därför är jag stolt över att vi tillsammans med regeringen markerar mot detta och satsar för att stävja dess framväxt samtidigt som vi står upp för judars rätt att leva och verka i trygghet.

Herr talman! Den svenska idrottsrörelsen är en hörnsten i svenskt föreningsliv. Det är en rörelse som inom en mängd olika sporter engagerar miljontals svenskar varje dag. Med det sagt står idrottsrörelsen inför stora utmaningar, inte minst kopplat till lokal- och anläggningsfrågan.

Det råder brist på anläggningar, inte minst i våra storstäder. Det har vi sverigedemokrater påpekat under lång tid. Därför har vi sedan flera år tillbaka velat se en så kallad lokal- och anläggningsfond, enligt den danska modellen. Det är också något som vi ser att flera partier tar efter. Det är glädjande när man får bekräftelse för sina politiska förslag.

Dock återfinns den satsningen tyvärr inte i budgeten, även om det är något vi gärna hade velat se. Men vi kommer att fortsätta arbeta för det.

Herr talman! Tidigare i mitt anförande nämnde jag att vi sverigedemokrater sätter kulturarvet främst. Men det betyder inte att vi negligerar samtidskulturen. Däremot har vi en lite annorlunda syn på samtidskulturen i jämförelse med oppositionen.

Mykarapporten Så fri är konsten har citerats många gånger, inte minst i den här kammaren. Den visar hur enkelt klåfingriga politiker styr innehållet genom politiskt satta mål. Det blir möjligt på grund av det ekonomiska beroende många kulturskapare har av offentliga medel. Man biter ju inte gärna den hand som föder en.

Vi sverigedemokrater har under lång tid påpekat detta och lyft fram alternativa finansieringsmetoder som kultursektorn behöver. Det är alltid bra att stå på flera ben. Ett problem för företagare i allmänhet men småföretagare i synnerhet är den byråkrati och det regelkrångel som kostar mycket pengar och resurser.

Många kulturskapare är just småföretagare. Därför är det bra att Tidöpartierna nu tar tag i frågan och inrättar bland annat ett regelförenklingsråd, ett implementeringsråd samt en strategi för hur de kreativa näringarna ska bli mer lönsamma inom kultursektorn. För att ha en fri och stark samtidskultur behöver vi stärka de kulturella och kreativa branscherna och inte göra dem mer bidragsberoende av staten.