Fru talman! Det ärende vi debatterar i dag – internationell samverkan, utrikesutskottets betänkande nummer 1 och utgiftsområde 5 i budgeten – är utan tvekan ett av årets viktigaste ärenden. Jag skulle säga att detta understryks av att det faktiskt också var internationell samverkan som debatterades i försvarsutskottets debatt här tidigare i dag.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed avslag på de reservationer som finns. Jag vill också nämna att utskottet i sitt arbete med att bereda regeringens förslag till budget för 2025 har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången utgör ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialog som kommer att föras med regeringen. Men i mitt anförande kommer jag att fokusera på regeringens förslag till anslag för 2025 inom utgiftsområde 5.

Fru talman! I vårt geografiska närområde pågår ett fullskaligt krig, Rysslands aggressivitet gentemot Ukraina. Låt mig nämna att kriget har pågått länge: två år och tio månader. Men kriget inleddes långt tidigare. Det började med Majdan, där ukrainare uttryckte sin vilja att Ukraina skulle gå med i EU. Det blev ett aggressivt händelseförlopp. President Janukovytj flydde 2014 till Ryssland, och vad som sedan hände vet vi alla.

År 2014 skedde också en illegal annektering av Krim. Proryska separatister i östra Ukraina – i Donetsk och Luhansk – tog makten i regionerna. OSSE tillsatte observatörsstyrkor, men Ryssland har sedan sett till att de har försvunnit.

Ukraina är sedan 2014 ett land som är hårt ansatt av Ryssland. Ukraina är ett land med internflyktingar – närmare 850 000 flydde från Donetsk och Luhansk när Ryssland ockuperade regionerna.

Men låt mig också säga några ord om det krig som Ryssland initierade den 24 februari 2022. Redan innan kriget startades höll Ryssland en stor militärövning med truppansamlingar i Belarus och runt hela Ukrainas gränser. Putin sa lugnt: Det här är en övning, ingenting annat. Sedan visades fejkfilmer på tv där Putin hävdade att Ryssland skulle dra tillbaka sin militär. Vad var det? Ingenting annat än lögn och åter lögn! Ett par dagar därefter kom stridsvagnarna in i Ukraina.

Jag tar upp detta, för det präglar den miljö som Sverige och världen befinner sig i i dag. Det präglar de internationella relationerna. Det präglar ekonomin och hela vårt liv.

Fru talman! Därför måste också regeringens förslag till budget ses i ljuset av det krig som äger rum i vår närhet och i ljuset av de konflikter som råder världen över. Det handlar också om det som har skett i Mellanöstern efter att terrororganisationen Hamas tågade in i Israel den 7 oktober och tog gisslan, efter att terrororganisationen Hizbollah attackerade Israel och efter att Iran gav sig in i kriget.

Utgiftsområdet Internationell samverkan syftar till att säkerställa Sveriges intressen och förbindelser med andra länder. Jag säger detta, för det är lätt att glömma det när vi står här och pratar om internationella relationer och internationella konflikter. Men de insatser som finansieras med medel från utgiftsområde 5 ska ses i ett sammanhang där även effekten av andra offentliga aktörers insatser ska ingå.

Jag skulle också vilja säga att det svenska näringslivet är oerhört viktigt för hur Sverige uppfattas internationellt.

Vad är det för värden som finns med? Det är demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, transatlantiskt samarbete, nordiskt samarbete och, förstås, vårt medlemskap i Nato, som är oerhört viktigt för vår trygghet och säkerhet. Det handlar också om fortsatt stöd till Ukraina och, förstås, om fred och säkerhet och jämställdhet. Detta är värden som finns med i budgeten och som kommer att finnas med i den utrikespolitiska deklarationen, som presenteras årligen, i februari.

Fru talman! Jag ska inte upprepa de indikatorer som finns i budgetförslaget. De har nämnts av Aron Emilsson. Det är precis dessa indikatorer som är oerhört viktiga och som vi kommer att följa upp.

Men låt mig nämna att ungefär hälften av anslaget går till avgifter till internationella organisationer. Jag nämner detta eftersom den svenska kronan fluktuerar och avgifter till organisationer höjs. Detta ser vi också genom att det i tilläggsbudgeten fanns ett ökat anslag för just avgifterna till internationella organisationer.

Här är det viktiga organisationer – det vill jag nämna. FN är Sveriges viktigaste internationella organ. Det ser vi genom att Sverige regelbundet deltar i FN:s insatser och arbetar för att FN:s beslut ska få gehör. Här vill jag nämna en del som finns med i budgetbetänkandet. Det handlar om Arms Trade Treaty, ATT, som Sverige stöder och var med och drev igenom tidigt på 2010-talet. Detta är fortfarande aktuellt för kontroll av vapenhandeln.

Men det är också viktigt att Sverige, som är en av FN:s tio största bidragsgivare, får inflytande i paritet med det bidrag som Sverige betalar till FN – detta för att vi ska kunna säkerställa att de värden vi står för får genomslag i FN:s arbete.

Jag vill nämna ett annat organ som är viktigt i anslagsområdet. Det är Nordiska ministerrådet, som just handlar om vår samverkan i Norden. Nu när de flesta länder runt Östersjön är med i Nato kan jag se att det finns en gemensam grund att arbeta vidare på.

Europarådet, som har uteslutit Ryssland och som arbetar för ett ansvarsutkrävande när det gäller Rysslands aggression mot Ukraina, är oerhört viktigt. Ryssland måste stå till svars för det militära övergrepp som Ryssland begår, och Ryssland måste vara med och betala för återställandet av landet.

Fru talman! Nu överskrider jag min talartid – jag ber om ursäkt för att jag gör det. Men OSSE är en organisation som ligger mig varmt om hjärtat. OSSE bildades under kalla kriget, en tid av upprustning. Den tiden skiljer sig väldigt mycket från den tid som vi i dag befinner oss i. Det är upprustning också i dag, men det är även aggressiva krig.

Tyvärr kan jag konstatera att Ryssland och Belarus missanvänder OSSE. I stället för att se till att OSSE kan fungera tillfredsställande görs allt från den ryska sidan för att blockera OSSE:s verksamhet. Här måste jag säga att det är glädjande att se, fru talman, hur den mänskliga kreativiteten övertrumfar ondskan. Till exempel har Ryssland blockerat civila samhällets konferens, som av tradition alltid har arrangerats i OSSE eftersom civilsamhället är viktigt för säkerheten. Men här har ordförandeskapet sett till att inte ta av OSSE:s budget. I stället har man samlat in frivilliga bidrag och därefter sett till att det blir en vecka med civilsamhället och speciellt fokus på Ukraina, Ryssland och Belarus. Civilsamhället är nämligen viktigt för att skapa fred.

Det finns flera organisationer som jag kan nämna, men jag stannar vid detta av respekt för talartiden.

Jag vill säga några ord till. Jag finner det helt grundlöst att man hävdar att regeringen ska dra ned på anslagen till Sipri. Det handlar om att flytta anslagen till en annan budget, men det går alltid i ett budgetsammanhang att hävda saker som egentligen inte finns. Men att man slår ned på en fråga där anslaget är flyttat och ansvaret för verksamheten flyttas är tråkigt. Verksamheten kommer ju att finnas kvar. Det är också något som regeringen säger i sin budget. Forskning och utvärdering är oerhört viktigt i denna tid då vi lever i en orolig värld.

Låt mig nämna ytterligare en fråga som jag finner angelägen att betona. Området i Sveriges närhet är viktigt och prioriterat för vår säkerhet och vår fred. Men det finns också andra länder av stor betydelse. Jag tänker på Kina, ett land vars betydelse har ökat. Kina ägnar sig mestadels åt handel som ett sätt att påverka och styra andra länder. Men jag vill nämna att det hot som Kina utövar mot Taiwan måste tas på allvar. Det är fullständigt oacceptabelt och ingenting som ska kunna passera obemärkt.

Fru talman! Av respekt för tiden stannar jag här.

(Applåder)