Fru talman! Vi närmar oss tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Säkerhetsläget i Europa är fortsatt allvarligt. Hybrida hot såsom cyberattacker, sabotage och informationspåverkan pågår och inträffar med viss regelbundenhet. Utvecklingen i världen är på många sätt oroande. I USA tillträder snart en oberäknelig president. I Mellanöstern pågår blodiga krig och i Gaza en fruktansvärd humanitär katastrof. I går utlystes krigslagar i Sydkorea, vilka sedan drogs tillbaka. Det här är bara några exempel på en oroande utveckling i världen.
Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken, och just nu pågår utskottsberedningen av den proposition som är resultatet av den senaste Försvarsberedningens arbete. Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret – såväl det militära som det civila försvaret – och står i huvudsak bakom beredningens förslag. Vi vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga. Samtidigt vill vi att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.
Upprustningen av totalförsvaret är viktig, men jag vill ändå börja med att understryka att det är av yttersta vikt att vi fortsätter att stötta Ukraina. Det är ett stöd som behöver vara långsiktigt och pågå även efter att kriget har avslutats. Det finns mer som Europa kan göra i form av ekonomiskt och materiellt stöd samt utökade sanktioner. Samtidigt måste trycket på USA att fortsätta att bidra öka även efter att president Trump har tillträtt.
Fru talman! Utöver satsningarna på det militära försvaret gör regeringen baserat på Försvarsberedningens förslag i år en stor satsning på det civila försvaret. Det är nödvändigt och välkommet. Miljöpartiet har under lång tid drivit att större satsningar på det civila försvaret behövs för att nå ett totalförsvar i balans. För att kunna försvara ett land krävs, utöver ett militärt försvar, ett civilt försvar som skyddar befolkningen och får samhället att fortsätta att fungera och som kan stötta militären.
Men som vi tidigare har påpekat är satsningen på det civila försvaret otillräcklig för att nå upp till de behov som MSB har kartlagt. Det gäller både denna budget och totalförsvarspropositionen, där det civila försvaret ska sluta att växa 2028 samtidigt som det militära försvaret ska fortsätta att utvecklas. Vi vill se ett totalförsvar i balans, och då kan inte en del rustas upp medan den andra delen tillåts släpa efter.
Miljöpartiet utökar därför ramen i vårt budgetförslag och gör ytterligare satsningar utöver regeringens budget för året inom områden vi ser som extra viktiga för att stärka upp här och nu inom det civila försvaret och krisberedskapen. Eftersom vi har en större ram för försvaret än regeringen har vi fått avstå från ställningstagande i behandlingen och hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Miljöpartiet har en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är bred och komplex, och såväl militära som icke-militära och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta såväl militära hot som klimatförändringar, andra naturkatastrofer, pandemier, cyberangrepp med mera. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig – i värsta fall på samma gång.
Vi vill stärka arbetet med förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor med 500 miljoner. När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir kraftigare. Det har vi kunnat se i andra länder, exempelvis Spanien. Översvämmade städer, bränder, torka, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. För att vi inte ska drabbas ännu mer måste regeringen ta tag i klimatpolitiken och föreslå åtgärder som ligger i paritet med allvaret i klimatkrisen.
För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insatsvaror. Vi behöver ställa om jordbruket och transportsektorn samtidigt som vi stöder forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att den kan fungera även vid omfattande kriser och krig. Vi avsätter därför 100 miljoner kronor utöver regeringens satsning på livsmedelsberedskap samt dubblar forskningsanslaget till FOI till totalt 8 miljoner kronor.
Mycket av den samhällsviktiga verksamheten bedrivs av kommuner och regioner, och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Regeringen utlovar riktade insatser till både kommuner och regioner, men pengarna kommer inte att räcka till, inte minst på grund av kommunernas och regionernas redan ansträngda läge. Vi lägger därför till ytterligare 30 miljoner kronor till regionerna och 60 miljoner kronor till kommunerna i vårt budgetalternativ.
För att säkra räddningstjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap avsätter vi 50 miljoner kronor.
För de frivilliga försvarsorganisationerna, som är viktiga för Sveriges krisberedskap och civila försvar, lägger vi ytterligare 12 miljoner kronor utöver regeringens satsning.
MSB får också ett nytt uppdrag att koordinera och tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. För detta avsätter vi 8 miljoner kronor.
Cyberangrepp pågår ständigt från flera olika aktörer. Här finns ett stort behov av att stärka arbetet inom den offentliga förvaltningen, gentemot privata aktörer samt för samhällsviktiga verksamheter och för privatpersoner. Därför skjuter vi till ytterligare 100 miljoner kronor utöver regeringens satsning för detta ändamål.
Slutligen vill Miljöpartiet att en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda ska tas fram, så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Strategin kommer att kräva samverkan mellan en rad myndigheter, men vi avsätter 5 miljoner kronor vardera till MSB och Myndigheten för psykologiskt försvar för att starta och koordinera arbetet. Denna insats är otroligt viktig för att kunna hantera hoten mot demokratin.
Fru talman! När vi nu genomför stora satsningar på en återuppbyggnad av försvaret är det viktigt att särskilt satsa på personalen, som är Försvarsmaktens viktigaste resurs. Det gäller såväl yrkesofficerare som kontinuerligt och tillfälligt anställda soldater och sjömän samt inte minst värnpliktiga.
För att de ska kunna prestera på bästa möjliga sätt måste goda förutsättningar säkerställas. I budgetpropositionen går det att läsa att det finns utmaningar i arbetet med att implementera inriktningen i jämställdhetsarbetet. Myndighetens medarbetarundersökning visar att Försvarsmakten inte anses vara en kvalitativt jämställd arbetsplats. Det rapporteras fortfarande om kränkningar, sexuella trakasserier och otillåtna repressalier. Det är särskilt viktigt att myndigheten tar krafttag mot den typen av beteenden nu när man står inför en stark tillväxt så att man inte skapar en kultur där oönskade beteenden accepteras.
Fru talman! I budgetpropositionen ber regeringen riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken Jas 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Detta vänder vi i Miljöpartiet oss emot. Den skakiga demokratiutvecklingen i landet och de upprepade bristerna i att leva upp till mänskliga fri- och rättigheter är omfattande och långtgående. I flera decennier har landet präglats av politisk instabilitet, militärkupper och väpnade konflikter. Vi menar att det inte bör vara förenligt med svensk lagstiftning att godkänna en sådan affär. Vår lagstiftning är ju restriktiv när det gäller export till länder med dessa problem. Det vill vi särskilt understryka i denna debatt.