Fru talman! Snart lämnar vi år 2024 bakom oss. Det har varit ett dramatiskt år i världen. Kriget fortsätter i Europa, i vårt närområde, med ett fruktansvärda konsekvenser för det ukrainska folket. Det är en förfärlig utveckling i Mellanöstern efter Hamas blodiga attack mot Israel hösten 2023. Gisslan hålls alltjämt fången, och lidandet i Gaza är obeskrivligt, för att bara nämna två exempel. Utöver att det slår hårt mot människorna på plats påverkar det också Sverige.

År 2024 blev också året för ett säkerhetspolitiskt epokskifte för vårt land. Trots den förra regeringens envisa motstånd är vi nu äntligen medlemmar i Nato. Det betyder att vi trots det allvarliga säkerhetspolitiska läget är i en säkrare position än tidigare.

Vi har blivit en av de allierade i Nato. Ingen organisation har så som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare har visat sig fungerat väl under Natos historia.

Det är en stor trygghet för Sverige att vi tagit steget in i Nato, och det är samtidigt en styrka för Nato att få Sverige som en allierad. Vårt geografiska läge, vårt högteknologiska försvar och mycket annat är viktiga bidrag till det gemensamma försvarssamarbetet.

Nu omfattas vi av Natos ömsesidiga säkerhetsgarantier. Natos förmåga att både avskräcka angripare och försvara de allierades territorium är avgörande för vår säkerhet. Samtidigt förpliktar det. Vi kan inte bara förvänta oss hjälp från våra goda vänner. Vi måste också stärka vårt eget försvar och vara beredda att ställa upp när någon allierad utsätts för ett angrepp.

Ett andra viktigt steg under året har varit DCA, vårt avtal med USA. En tredje och helt avgörande säkerhets- och försvarspolitisk åtgärd är vårt starka stöd till Ukraina, vars försvar av sin frihet och sitt land Sverige bidrar till i hög grad.

Den Ukrainaram om 25 miljarder kronor under tre år som Sverige satt upp ger goda förutsättningar för att långsiktigt fortsätta vårt stöd för Ukrainas kamp mot Ryssland. Stödet ska fortgå så länge det behövs och också med så mycket som behövs. Det är ett uttryck för vår solidaritet och ett sätt att öka vår egen säkerhet. Jag vill betona att vi från Liberalerna betraktar vår Ukrainaram som tämligen elastisk. Den går att utvidga.

Fru talman! Jag har blickat bakåt i mitt anförande. Men dagens debatt ska ju inte handla om året som gått utan om budgeten för tiden framåt. De omvälvande händelserna och besluten som vi har varit med om under året utgör dock grunden för den framtid som vi nu ska forma.

Budgeten för 2025 innebär en viktig start på arbetet att förverkliga det totalförsvarsbeslut som inom kort ska behandlas här i riksdagens kammare. Det innebär att vi står inför en kraftfull expansion av såväl det militära som det civila försvaret. Ambitionerna är höga, och de matchas också av resurstillskott under nästa år och åren därefter.

Jag vill betona vikten av att riksdagens och regeringens beslut förverkligas som avsett och att vi når resultat. Det måste ske inom utsatt tid och inom ramen för de tilldelade medel som finns. Det blir centralt att följa detta noggrant, samtidigt som vi måste vara beredda att komplettera besluten i takt med utvecklingen, inte minst vad avser Natos förmågemål som kommer att bli klara under 2025. Även utvecklingen i USA och den tillträdande administrationens inriktning kan komma att förändra Sveriges förutsättningar, liksom naturligtvis utvecklingen i vårt eget närområde.

Det militära försvaret stärks nu inom alla områden, och det är en styrka att riksdagens partier, precis som vi har hört här i dagens debatt, står tämligen nära varandra när det kommer till riktningen för försvarets utveckling.

Med förslaget till statsbudget för 2025 utökas de sammanlagda medlen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor. Det är en betydande resursförstärkning som innebär att vi med råge kommer att leva upp till Natos riktlinje om 2 procent av bnp. Syftet är förstås inte bara att göra Nato glada utan framför allt att vi ska stå starka och väl rustade i en orolig tid.

Budgeten innebär satsningar på alla delar av försvaret. Jag vill särskilt peka på vikten av att säkerställa bemanningen. Att utöka antalet värnpliktiga är ett långsiktigt arbete, precis som vi har hört från tidigare talare här, och för 2025 är målsättningen 8 000 värnpliktiga. Målet om 10 000 yrkesofficerare bedöms också kunna nås med den budget som nu behandlas.

Fru talman! Även det civila försvaret ska utvecklas och tillförs därför betydande resurstillskott om ytterligare 2 miljarder kronor 2025. Liksom för det militära försvaret finns det sedan planer på ytterligare kraftfulla tillskott för att stärka det civila försvaret. Vi kan alltså vänta oss en historiskt stor satsning som understryker vår starka prioritering av detta område.

Utvecklingen av det civila försvaret sker dock från en låg nivå, och det måste ske brett. Det handlar om skyddet av den statliga transportinfrastrukturen, inklusive väganläggningar, bangårdar och flygplatser, robustare energiförsörjning och civilplikt inom elförsörjningsområdet. Det handlar om en förstärkning av den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet, uppbyggnad av en robust livsmedelsberedskap, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen genom bland annat upprustning och modernisering av olika typer av skyddsrum. Det handlar också om att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att verka under höjd beredskap. Detta är några av de nödvändiga insatser som krävs under kommande år.

Fru talman! Vi har ett stort och viktigt arbete framför oss. Den budget som vi nu debatterar gör Sverige säkrare och mer motståndskraftigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).