Herr talman! Vi talar om rikets styrelse, utgiftsområde 1. Det är sannerligen ett ämne som förpliktar och som man ska behandla med största respekt. De beslut vi fattar utifrån de olika budgetdebatterna betyder mycket för många människor.

Miljöpartiets budgetförslag överstiger regeringens förslag med drygt 200 miljoner kronor. Det tillåter vi oss eftersom vi menar att den nödvändiga klimatomställningen inte kan klaras inom den vanliga budgeten utan kräver lånefinansierade insatser. Det innebär också att vårt budgetförslag ska ses som en helhet, och i och med den ram som har beslutats avstår vi från ställningstagande och hänvisar till ett särskilt yttrande.

Herr talman! Låt mig börja med att tala om vårt urfolk, samerna, och om våra nationella minoriteter. I måndags var det 25 år sedan riksdagen fattade beslut om erkännande av samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter. Det beslutet omfattade också ett erkännande av minoritetsspråken och som en konsekvens av det också ett löfte om stöd för att språken ska hållas levande. Jag återkommer till det.

Det samiska folket har i tusentals år bebott de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Samerna är, i alla fall för närvarande, Europas enda erkända urfolk. Det är något vi borde värna och vara stolta över, och ändå har vi en lång historia av förtryck, påtvingad assimilering och strukturell rasism gentemot samerna. Den förda politiken har under lång tid underminerat samernas egna sociala, kulturella och ekonomiska strukturer, vilket har skadat många samiska samhällen och deras traditionella levnadssätt. Än i dag utsätts det samiska livet för allvarliga påfrestningar från flera håll. Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges förpliktelser att respektera mänskliga rättigheter.

Miljöpartiets budgetförslag innefattar ett ökat anslag till Sametinget med 52,5 miljoner kronor. Det är en förstärkning för att man bland annat ska kunna organisera för omfattningen av den så kallade konsultationsordningen, som har blivit betydligt större än väntat. Vi öronmärker också 2,5 miljoner kronor för återbördande av mänskliga kvarlevor och föremål.

Det främsta folkrättsliga instrumentet för skydd och stärkande av urfolk är ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Den antogs av Internationella arbetsorganisationen, ILO, 1989 men har ännu inte ratificerats av Sverige trots kritik från flera internationella organ och trots att konventionen har betydelse för Sverige, vilket har påpekats många gånger.

I Högsta domstolens dom i Girjasmålet uttalar domstolen att ILO 169 i delar ändå redan är bindande för Sverige eftersom konventionen ger uttryck för allmänna folkrättsliga principer, vilket understryker konventionens betydelse. Detta talade vi om så sent som i förra veckan på seminariet om en ökad judikalisering i Sverige, det vill säga fenomenet att politik allt oftare flyttas över till juridikens område. Vi är alltså redan bundna av ILO:s konvention 169.

Herr talman! Vissa rättigheter kan inte väljas bort. Vi har dem. Det finns globala, omfattande regler och åtaganden som har utvecklats och som vi behöver låta oss omfattas av.

Herr talman! Under Miljöpartiets tid i regering infördes ett treårigt stöd för uppbyggnaden av centrum för de nationella minoriteternas språk. Vår avsikt var såklart att det stödet skulle förlängas eller övergå i en mer permanent form efter 2024, men regeringen har valt att i budgetpropositionen avsluta det stödet och i stället införa ett mycket mindre stöd, som med politikens osvikliga logik därför kallas ”satsning”. Den är ungefär en tiondel av stödet vi talade om från början.

I ett annat anslag fanns resurser till det samiska språkcentrumet Giellagáldu. Det tilldelas medel gemensamt från Sverige, Norge och Finland. Även det bidraget valde regeringen att inte förlänga, vilket ledde till att hela centrumets existens sattes på spel. Det löstes genom att Sametinget kunde göra en tillfällig omfördelning inom kulturbudgeten, men frågan kommer helt säkert tillbaka nästa höst.

I vårt budgetförslag har vi förlängt de tidigare stöden i deras helhet för att samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar ska kunna fortsätta med sitt viktiga språkarbete. Intresset för de olika språken har ökat under senare år på olika sätt, och det vill vi gärna stödja.

För tornedalingar, kväner och lantalaiset har vi utöver språkcentrumen satt av resurser för återbördande av kvarlevor och föremål.

För den judiska minoriteten handlar det för all del om språk, men dessvärre alltmer om säkerhetsfrågor. Vårt stöd är angeläget, och jag delar helt den uppfattning som uttryckts av alla mina talarkollegor här. Det vi ser och har sett under det senaste året är både sorgligt och upprörande.

Vi har också i flera år avsatt medel för romsk inkludering i samhället. Det arbetet fortsätter.

Vi stöder bland annat satsningar på kulturfrågor som tillgång till bibliotekstjänster och möjligheter att ta del av kulturella aktiviteter på fler platser i landet för sverigefinnar.

En del av de här satsningarna finns under utgiftsområde 17, det vill säga kultur, men jag tycker att de förtjänar att nämnas även här.

Herr talman! Jag ska självklart också säga något om andra punkter inom utgiftsområde 1, där vi har en avvikande syn på ett antal områden. Till att börja med bör regeringens så kallade reformagenda inte genomföras över huvud taget. Vi föreslår att anslaget på 300 miljoner kronor tas bort.

Vi vill för att öka samförståndet och förståelsen och utveckla dialogen med andra länder lägga till 75 miljoner kronor för att etablera nya utlandsmyndigheter. Regeringen har under 2024 stängt ambassader i Mali och Afghanistan. Vi tycker att det är olyckligt och att rätt väg att gå i det här läget snarare är att öppna än stänga utlandsmyndigheter.

Vi föreslår ökade anslag till länsstyrelserna. Det är framför allt ett anslag på 100 miljoner kronor för att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen.

Vi vill dessutom finansiera ett demokratifrämjande uppdrag. Det handlar om att handlingsplanen för det fria ordets försvar bör uppdateras och om en del andra, mindre poster. Insatser för att stärka allmänna val och demokrati behöver ökas.

Institutet för mänskliga rättigheter bildades 2021 och är fortfarande väldigt nytt. De ska främja och säkerställa mänskliga rättigheter i Sverige med utgångspunkt i våra grundlagar och Europakonventionen om mänskliga rättigheter och andra folkrättsligt bindande avtal. Det finns en beräkning och en målsättning vad gäller Institutet för mänskliga rättigheter och dess omfattning. Den innebär en ökad personalstyrka. Vi föreslår att anslaget ökas med 25 miljoner för att klara det och ytterligare stärka arbetet med att främja, skydda och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige.

Herr talman! Mediestödet gjordes som bekant om för ett år sedan, bland annat med det vällovliga syftet att stärka lokal bevakning och utgivning. Det har inte varit möjligt att utvärdera än. Det har talats om att det behöver göras lite tidigare, eftersom orosmoln anas bland exempelvis tidningar med andra målgrupper än lokala – alltså andra intresseinriktningar – och naturligtvis bland så kallade andratidningar.

Mediestödet är viktigt inte minst i tider med olika former av desinformation, trollfabriker och allt vad det är som gör att vi behöver ägna all vår kraft åt så korrekt och bra information som möjligt. Vi har alltså föreslagit att anslaget ökas med 50 miljoner kronor. Det säger jag även om jag vet att årets anslag inte har använts fullt ut.

Vi tycker också att Mediemyndigheten ska tilldelas 2,5 miljoner för att arbeta med ett förslag om stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)