Herr talman! Att debattera utgiftsområde 1 Rikets styrelse är att påminnas om vikten av att värna den liberala demokratin. Det är en demokrati som levererar samma rättvisa och samma friheter till alla och som ger varje människa möjlighet att forma sitt eget liv. Det är en demokrati med medborgerliga rättigheter som skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.

Tyvärr är utvecklingen globalt sett just nu mycket oroande på den här punkten. Demokratin är sedan ett antal år på tillbakagång i världen. Så sent som i går möttes vi av chockerande nyheter från det demokratiska Sydkorea om att presidenten där hade utlyst undantagstillstånd och omedelbart införande av krigslagar. Detta är något som skulle förbjuda all politisk aktivitet och sätta alla medier under statlig kontroll.

Man lyckades samla parlamentet, och snart kom det andra, mer lugnande nyheter: Parlamentet hade underkänt presidentens krigslagar. Just nu ser det ut som att den sydkoreanska demokratin har stått pall för detta angrepp – i alla fall den här gången.

Herr talman! För att vaka över de fri- och rättigheter som vi i Sverige tillförsäkras i vår grundlag krävs en effektiv förvaltning som värnar rättssäkerheten och behandlar oss alla lika. Inom utgiftsområde 1 finns en rad institutioner som ska säkerställa att våra myndigheter lever upp till detta. Här finns anslagen till Riksrevisionen, Justitieombudsmannen och Integritetsskyddsmyndigheten bland flera andra. Här finns också anslag till länsstyrelserna och till Regeringskansliet.

Dessutom har vi mediestödet, som infördes i år efter att de tidigare reglerna för stöd till mediebranschen gjordes om. Inför den förändringen fanns en stor osäkerhet i branschen om vilka som faktiskt skulle få stöd och hur den nya regleringen skulle slå. Nu kan vi konstatera att långt ifrån hela anslaget om en dryg miljard kronor delades ut under det första året. Enligt Mediemyndigheten var anledningen att inte tillräckligt många medier kvalificerade sig för stödet.

Vi i Centerpartiet lyfte redan inför att det nya mediestödet skulle införas att det var viktigt att följa upp stödet för att bedöma dess effekter. När mediestödet sedan antogs i riksdagen var KU enigt om vikten av att följa upp utfallet när den nya regleringen varit i kraft i några år och de äldre stöden har fasats ut.

Jag vill understryka att vi i Centerpartiet kommer att fortsätta följa detta för att se om mediestödet riktas till dem som faktiskt behöver det. Det är helt avgörande för en livskraftig demokrati att ha medier som bevakar och granskar och ett mediestöd som är träffsäkert.

Herr talman! Eftersom majoriteten i denna riksdag har antagit en budget med en annan inriktning än vad vi i Centerpartiet har föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 1. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Först ska sägas att Centerpartiet är överens med regeringen om resurstilldelningen när det gäller flertalet poster, men på några punkter skiljer vi oss åt.

Framför allt reagerar vi på anslaget till Regeringskansliet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområde 1. I regeringens budget går mer än hälften av den summan, totalt cirka 10,4 miljarder kronor, till Regeringskansliet. Det innebär att Regeringskansliet har fått en betydligt större kostym sedan den här regeringen tillträdde – anslaget är drygt 2 miljarder kronor större än för tre år sedan.

Som skäl för den här expansionen anger regeringen bland annat att pengarna behövs för att fullfölja regeringens reformagenda. Detta sker samtidigt som regeringen har lagt besparingskrav på en rad myndigheter, som är de som i praktiken ska genomföra regeringens politik och reformer.

I ljuset av detta är det nästan stötande att man expanderar Regeringskansliet i så stor utsträckning. Centerpartiet har förståelse för att det behövs förstärkningar, bland annat på grund av säkerhetsläget och Sveriges inträde i Nato, men det är inte motiverat med en så här stor expansion. Centerpartiet vill minska anslaget till Regeringskansliet med 600 miljoner kronor för nästa år jämfört med regeringens budget.

Dessutom vill vi att 50 miljoner kronor av anslaget ska användas för att inrätta en kriskommission för infrastrukturen. Vi kan inte acceptera att Sverige i dag har tåg som står stilla och vägar som förfaller. Här måste någonting ske snarast. Regeringen måste ta fram en plan för att lösa de allvarliga problem som drabbar resenärer och arbetspendlare – och därmed även näringslivet – i stora delar av vårt land när tågen inte går och vägarna inte är farbara.

Herr talman! Det finns ingen tid att förlora när det gäller den gröna omställningen. Snabbare tillståndsprocesser är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för att behålla investeringar i Sverige. Tyvärr stoppas vissa processer på grund av långa handläggningstider hos länsstyrelserna. Åtgärder måste vidtas för att förkorta tiderna. Regeringen satsar visserligen en del resurser på att stärka länsstyrelsernas arbete med effektiva tillståndsprocesser, men Centerpartiet anser att det inte räcker. I vår budget lägger vi ytterligare 10 miljoner kronor på detta arbete.

Vi vill även ge ytterligare 10 miljoner kronor till länsstyrelserna för ett annat ändamål. Det här gäller inga småsaker. Jag vill inte höra att vi i Centerpartiet nu silar mygg – alltså att vi skulle fästa uppmärksamhet på småsaker.

Det här med mygg är faktiskt ingen liten sak. Jag kommer från Uppsala län. Jag har nedre Dalälvsområdet i min närhet och vet därför hur det kan vara där på somrarna.

För dem som bor i området kring nedre Dalälven är det helt nödvändigt att stickmyggorna bekämpas. Det måste göras för att människor ska kunna leva ett fullgott liv där. Då måste staten ta sitt ansvar och försäkra att statliga pengar finns på plats, så att de drabbade kommunerna kan köpa in och få leverans av bekämpningsmedel som fungerar. Därför lägger vi i Centerpartiet i vår budgetmotion 10 miljoner extra årligen till länsstyrelserna för att säkerställa permanenta resurser för myggbekämpning.

Herr talman! Det finns starka krafter som vill splittra och destabilisera den demokratiska världen. Dessa krafter vinner på ett högt tonläge i den politiska debatten, med tillspetsade formuleringar som främjar konfrontation i stället för samtal och samförstånd.

Vi får inte vara naiva för de krafter som strategiskt jobbar för att öka konfliktnivån i vårt land. Dessa krafter vill inte Sveriges bästa.

Vi lever i en tid då vi inte kan ta demokratiska landvinningar för givna. Att försvara Sverige i oroliga tider är nödvändigt. Däri ligger att försvara våra grundläggande rättigheter och våra grundlagar. Detta innefattar att rusta våra grundlagar och våra institutioner så att de nu och framgent kan garantera demokrati, säkerhet, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter.

Det här är ord som förpliktar. Jag håller även med tidigare talare om allt som har sagts från talarstolen om antisemitism.

Det är upp till var och en av oss att se till att detta kommer i ordning.