Fru talman! Låt mig börja detta anförande om utgiftsområde 1 Rikets styrelse med ett lite bredare anslag. Vårt budgetområde i konstitutionsutskottet är en pusselbit av många som utgör hela statsbudgeten. Låt mig därför börja med att kommentera just helheten så här halvvägs in i mandatperioden.

För drygt två år sedan tog Moderaterna och samarbetspartierna över ansvaret för ett land som befann sig i flera svåra kriser samtidigt. En tvåsiffrig inflation, skyhöga el- och bränslepriser och höga räntor pressade hushållen. Vi ärvde ett utanförskap som tillåtits växa i decennier och en skola i kris. Vi ärvde ett Sverige med en systemhotande gängkriminalitet som precis slagit sitt rekord i dödsskjutningar. Det var ett Sverige som länge blivit både fattigare och farligare.

Fru talman! Sedan hösten 2022 har vi steg för steg jobbat hårt för att genomföra Tidöavtalet och med det göra Sverige rikare och tryggare. Med den budget som den moderatledda regeringen nu presenterar stärker vi tanken att varje person som befinner sig i Sverige ska vara självförsörjande. En undersökning visar att en av fyra vuxna i arbetsför ålder inte försörjer sig själv genom arbete. Därför stärker vi drivkrafterna för att arbeta och ökar kraven på självförsörjning. Det är väl värt att nämna att en familj som består av en polis och en sjuksköterska kommer att få ungefär 9 000 mer i plånboken nästa år.

Vi gör massiva insatser och satsningar på att trycka tillbaka kriminaliteten, gängen och våldet mot kvinnor. Effektiv brottsbekämpning, fler poliser och högre straff är viktigt för detta – och givetvis att strypa den kriminella ekonomin och stoppa nyrekryteringen av unga genom förebyggande åtgärder. Till detta kommer satsningar på fossilfri energi, försvaret och inte minst Ukraina.

Fru talman! Den moderatledda regeringen lägger nu fram en budget som i all enkelhet gör gatorna tryggare och plånboken större. Vi tog över regeringsmakten i ett Sverige som hade blivit fattigare och farligare. Tillväxttakten var bland de lägsta i EU, och våldsutvecklingstakten var bland de högsta. Vi fick väljarnas mandat att vända den utvecklingen. Steg för steg, reform för reform och budget för budget gör vi just detta.

Hur hänger då det här ihop med rikets styrelse, utgiftsområde 1 och konstitutionsutskottet? Jo, med Tidöavtalet säkrar vi folksuveränitetsprincipen: att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det är en princip som konstitutionsutskottet har en vana av att diskutera och analysera. För detta ändamål, för att kunna genomföra den här budgeten och för att kunna genomföra de reformer som vi fick mandat för lägger vi 300 miljoner kronor extra på Regeringskansliet.

Fru talman! Hur ser då just utgiftsområde 1 ut? I detta utgiftsområde hittar man pengarna som regeringen lägger på statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet, länsstyrelserna, demokratipolitik, mänskliga rättigheter och nationella minoriteter. Totalt lägger vi ungefär 20 miljarder på detta. Detta är ett budgetområde som i mångt och mycket upprätthåller och utvecklar vår demokrati och rättsstat. Vid en internationell utblick skulle vi se att demokratin och rättsstaten i många fall går åt fel håll. Inte minst följer vi utvecklingen i Georgien noggrant.

Fru talman! Här hemma har en av våra grundlagar, regeringsformen, fyllt 50 år i år. När den nya regeringsformen kom till fördes det resonemang om huruvida den skulle innehålla en maktdelning eller inte. Konstitutionsutskottet hade vid den tiden, liksom nu, en socialdemokratisk ordförande, Hilding Johansson. Han sa då: ”Det hör definitivt till det förgångna att bygga upp en författning så att olika statliga organ skall balansera varandra för att förebygga en omfattande statlig verksamhet eller att det centrala i författningen skall vara att skydda den enskilde mot den statliga verksamheten.”

Moderaternas partiordförande Gösta Bohman hade däremot en annan syn på maktdelning. Han sa: ”Varje maktutövning måste kontrolleras och balanseras, även den demokratiska. Och den demokratiska makten måste övervakas inte bara genom det demokratiska systemet i sig utan också genom att man däri bygger in särskilda spärregler.”

Moderaternas hållning, det vill säga att Sverige ska erbjuda ett starkt skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, gäller fortfarande. Just därför är det värt att notera att redan 2021, det vill säga före regeringsskiftet 2022, ville Moderaterna tillföra 10 miljoner mer än Socialdemokraterna till Regeringskansliet för att finansiera en utredning om enskildas fri- och rättigheter och domstolars oberoende.

Båda dessa utredningar har nu satts igång, och arbetet med dessa är till för att stärka våra individuella fri- och rättigheter och därmed stärka demokratin och rättsstaten. Och jag är stolt över den moderatledda regeringens arbete för att stärka just den svenska rättsstaten.

Herr talman! Under utgiftsområde 1 ligger också minoritetspolitiken. Sedan den 7 oktober förra året är det en minoritet här i Sverige som lidit allvarligt. Ingen annan minoritet eller grupp i Sverige har på så kort tid sett en sådan akut försämring av sina möjligheter att leva ett öppet och fritt liv som judarna.

Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem eller vilka detta riktas. Men antisemitismen har en särställning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt – från nynazism, högerextremism och autonom våldsbejakande vänster men också från islamism och en antisemitism med rötter i Mellanöstern.

På grund av denna situation går stora delar av medlemspengarna som organisationerna får in till att sköta just säkerheten. Det var också därför som regeringen i den förra budgeten, alltså den som gäller för nuvarande år, sköt till pengar för säkerhetshöjande insatser. Det gör vi nu igen. Nu tillför vi ytterligare 10 miljoner kronor i permanenta medel som är öronmärkta för judiska organisationer för arbete med säkerheten kortsiktigt. Vi tillför även 10 miljoner för att stärka judiskt liv här i Sverige. Regeringen fortsätter också satsningarna på hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i syfte att ge fördjupad kunskap om Förintelsen och om den nazistiska regimens förbrytelser mot judar, romer och andra grupper.

På kort sikt behöver vi jobba med säkerhet och trygghet kring judarnas situation i Sverige. Men på lång sikt måste vi stärka möjligheten för judarna att leva ett fritt och öppet liv i Sverige. Låt oss hoppas att nästa års 250-årsjubileum av judiskt liv här i Sverige blir just en sådan vändpunkt.

Herr talman! Det sista jag vill kommentera är anslaget till länsstyrelserna. Det ökar vi nu med 180 miljoner, och merparten av dessa pengar går till att stärka arbetet med det civila försvaret. I den tid som vi lever i är totalförsvaret och däri det civila försvaret helt nödvändigt, och satsningarna på detta är alltså brådskande.

Med detta sagt vill jag önska alla i utskottet, såväl kollegor och ledamöter som kanslipersonal, god jul och tacka för ett gott samarbete. Precis som utskottets ordförande nyligen sa hoppas jag att även vårens arbete kommer att präglas av konsensus och sökande efter överenskommelser och gemensam förståelse när vi går in i den spännande vårgranskningen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.