Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 december

ärendedebatt / Rikets styrelse
Anf. 44 Matheus Enholm (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

KU är kanske inte det utskott som har flest debatter här i kammaren. Det är min första för i höst och troligen också min sista före jul. Därför vill jag börja med att tacka alla kollegor i utskottet för ett gott arbete under året. Jag vill även rikta ett stort tack till kanslipersonalen för ett väldigt skickligt arbete.

När utgiftsområde 1 debatteras brukar det ibland framhållas att område 1 i sammanhanget har en ganska ringa mängd pengar men att det för den sakens skull inte är oviktigt. Det håller jag verkligen med om.

Det vi talar om är rikets styrelse, alltså den del av statsapparaten som omfattar riksdag, regering, statschef och andra närliggande funktioner. Om medlen till dessa organ inte är väl avvägda, hur ska då de andra delarna av det offentliga kunna fungera? Samtidigt är det sant att vi som politiker inte ska ge mer pengar till oss själva – eller till myndigheter vars uppgifter man kan ifrågasätta – än vad som verkligen behövs. Varje förslösad skattekrona är som alla vet en stöld från folket.

Att oppositionen och regeringsunderlaget prioriterar och motiverar olika är inte konstigt, utan det är så det fungerar och ska fungera i en demokrati. Att budgetförslagen år efter år är ganska lika varandra i utgiftsstorlek får väl ändå sägas vara en indikation på att den svenska demokratin lever och är ganska välmående.

Fru talman! Jag vill göra några nedslag i den budget som nu förhandlats fram av Tidöpartierna.

Monarkin utgör en central del av Sveriges kulturarv och spelar en viktig roll som en enande symbol för vårt samhälle. Vi ska vara stolta över att vi i denna alltmer föränderliga värld kan bevara våra traditioner, som en grundsten för ett stabilt och tryggt samhälle.

Under 2023 genomförde kungen och kungafamiljen hela 982 programpunkter. En viktig händelse var till exempel högtidlighållandet av att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och 50 år sedan kungen blev statschef.

För att kunna genomföra behövliga säkerhetsinsatser i Kungliga hov och slottsstatens verksamheter till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och för att kunna genomföra insatser i syfte att vårda och förvalta kulturarv och miljöer inom Kungliga hov- och slottsstatens verksamheter ökas anslagen så att de uppgår till 190 miljoner 2025 och 194 miljoner 2026.

Hov- och slottsstaten är dessvärre inte den enda som behöver stärka säkerheten. Vi behöver göra det även här i riksdagen, vilket vi tyvärr märker behov av allt oftare. Riksdagsförvaltningen får därför medel för detta. It-säkerhet, fastighetsförvaltning och bevakning kommer att stärkas.

En lite gladare nyhet är att Sverige kommer att inneha ordförandeskapet i Nordiska rådet nästa år. För att möta de krav som detta medför föreslås en ökning av anslaget med 3,4 miljoner. Det är både bra och viktigt att det nordiska samarbetet fördjupas.

En annan liten men glad nyhet är att resebidragen för skolor ökar. Det är i sammanhanget måhända lite pengar, men detta leder till att fler unga kan komma till riksdagen och på plats ta del av den demokratiska process som sker här.

Deltagandet i den demokratiska processen är mycket viktigt. Demokratin börjar med unga. Men folkstyret förverkligas genom de allmänna valen. Vi stärker därför Valmyndigheten med 95 miljoner kronor. Detta ska främst gå till att göra it-systemen robusta och säkra och till att man ska kunna göra de nyanställningar som behövs. Efter ändringar i vallagen som syftar till att göra de allmänna valen säkrare och tillgängliga behövs det även en förstärkning på ytterligare cirka 13 miljoner, som vi tillför myndigheten.

Fru talman! Nu har jag gått igenom några av de punkter jag ville lyfta och som vi samarbetspartier har enats om i budgeten på vårt område. Mina kollegor i utskottet kommer säkert att berätta mer om sina – eller våra – prioriteringar i sina anföranden. Men jag stannar där.

(Applåder)