Fru talman! De svenska globala företagen har väldigt stor betydelse för svensk ekonomi och tillväxt. Vi förtroendevalda riksdagsledamöter har en viktig uppgift i att stå upp för svenska företag och ge dem så bra möjligheter som möjligt för att de ska kunna konkurrera på den globala marknaden.
Svenska företag har högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är kända för sin höga kvalitet på de tjänster och produkter som produceras och levereras. Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen, olika hållbarhetsambitioner och hållbarhetslöften, och de märker särskilt ut sig när det handlar om att sänka koldioxidutsläppen. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda.
Konkurrenskraft för Sverige och övriga Europa är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren i fråga om ekonomisk tillväxt. Här behöver Sverige verkligen skärpa sig.
Införandet av en så kallad global minimiskatt är naturligtvis bra i grunden eftersom det skapar en solid och rättvis grund för att de globala företagen ska kunna konkurrera på lika villkor. Eftersom Sverige har så många globala företag är detta lite extra viktigt för oss. Många av de svenska företagen är dessutom de företag som ofta sköter sig bäst och lever upp till dessa krav. Det är därför viktigt för Sverige att villkoren för alla företag blir bra och lika. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktiga för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar för att kunna växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och på global nivå. Minimiskatten är som bekant satt till 15 procent.
Fru talman! Vad är då rätt och vad är den bästa nivån på bolagsskatten i Sverige? Denna fråga kräver kanske ett lite längre resonemang om hur Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Sverige är ett relativt litet land med en öppen ekonomi som ständigt utsätts för konkurrens från andra globala marknader och företag. De andra globala företagen har ju ofta en mycket större hemmamarknad, till exempel de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.
Sverige har under de senaste 30 åren kontinuerligt sänkt sin bolagsskatt för att öka konkurrenskraften. Det har nog spelat en väldigt stor roll för svenska företag som har kunnat öka sina marknadsandelar och kommit att bli bättre rustade på den globala marknaden. Det har också inneburit att investeringsklimatet har blivit bättre för svenska bolag i Sverige men också på den globala marknaden.
Som jag har nämnt tidigare står vi inför utmaningen att skapa större tillväxt i Sverige, både de närmaste åren och på längre sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Där är skatter en del, men det finns naturligtvis andra delar. Växer ekonomin får vi möjlighet till fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjlighet att fortsätta stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är i företagen allting börjar. Om vi ska ha något gemensamt att fördela måste ekonomin börja växa igen.
Vidare tror jag att bolagsskatten behöver justeras eller kanske sänkas ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och för att få människor att komma hit och göra investeringar. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt system.
Fru talman! I dag behandlar vi kompletteringar till bestämmelser om tilläggsskatten för företag i stora koncerner, som i sig bygger på förslaget om global minimiskatt och rådets direktiv. Dessa direktiv bygger på de modellregler som arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD. Den globala minimiskatten ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro, det vill säga drygt 8,5 miljarder svenska kronor.
Vi har infört lagen om nationell tilläggsskatt för koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent. Tilläggsskatten kommer att betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de betalat en effektiv skatt om 15 procent.
De kompletteringar som nu görs är för att lagen ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt. Kompletteringarna är av mer administrativ karaktär och berör bland annat valutafrågor, förenklingsregler, uppskjuten tillämpning och avräkningsfrågor. Med denna proposition kommer företag att få en ökad tydlighet och större möjligheter att kunna leva upp till lagar och regler på ett korrekt sätt.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets betänkande SkU6.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)