Fru talman! I december 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Förslaget bygger på de modellregler som OECD och G20 har arbetat fram. Dessa regler syftar till att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning, det vill säga när företag flyttar vinster till länder med låga skattenivåer för att minimera beskattningen.

EU:s minimibeskattningsdirektiv, som antogs 2022, har som mål att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en effektiv skattesats på minst 15 procent på sina vinster. Det är en viktig åtgärd för att skapa rättvisa villkor på den globala marknaden och för att skydda våra skattebaser. Direktivets regler bygger på koncernredovisning och kompletteras av detaljerade förklaringar och exempel som utarbetats av OECD och det inkluderande ramverket, vilket Sverige är en del av.

I Sverige har vi redan vidtagit åtgärder för att implementera direktivet. Den 1 januari i år trädde lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i kraft. Denna lag är en del av vår strävan att säkerställa att de globala reglerna får genomslag även i vår nationella lagstiftning. Men arbetet slutar inte där. Sedan OECD:s modellregler antogs 2021 har nya riktlinjer och kompletteringar tagits fram. Dessa omfattar bland annat administrativa riktlinjer och förenklingsregler, så kallade safe harbour-regler, som syftar till att underlätta tolkning och tillämpning av regelverket.

I detta betänkande föreslås nu ytterligare justeringar av lagen om tilläggsskatt för att säkerställa att regelverket håller jämna steg med den internationella utvecklingen. Förslagen innebär bland annat nya bestämmelser om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning av skatt enligt förenklingsreglerna, hur uppskjuten tillämpning av vissa regler ska hanteras och hur växelkursfrågor ska lösas. Dessutom föreslås att svenska regler anpassas så att utländska nationella tilläggsskatter kan avräknas vid beskattning i Sverige, exempelvis vid så kallad CFC-beskattning eller vid beskattning av fasta driftsställen utomlands.

Fru talman! Det är viktigt att understryka varför detta arbete är nödvändigt. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering utgör stora hot mot våra samhällens förmåga att finansiera välfärd och infrastruktur. När stora koncerner flyttar vinster till lågskatteländer eller undviker beskattning helt lämnar de ett större ansvar för finansieringen av det gemensamma till småföretagare och löntagare. Detta är inte bara ekonomiskt skadligt utan också djupt orättvist.

Det internationella samarbetet kring minimibeskattning visar att det går att enas kring lösningar för att skapa rättvisa och hållbarhet i en global ekonomi. Men det är också tydligt att detta arbete är komplext och ständigt utvecklas. Regeringen har därför betonat att en kontinuerlig översyn av regelverket är nödvändig. Vi måste kunna anpassa oss efter nya riktlinjer och säkerställa att Sveriges lagar harmoniserar med andra länders så att systemet fungerar som avsett.

Fru talman! Att säkerställa en global minimibeskattning är en utmaning men också en möjlighet att stärka förtroendet för våra skattesystem. Det är en signal om att vi inte accepterar att de största företagen smiter undan sitt ansvar samtidigt som vanliga medborgare och mindre företag gör rätt för sig.

Låt oss därför anta det förslag som ligger på bordet och fortsätta arbeta för ett skattesystem som är rättvist, hållbart och robust – både i Sverige och globalt. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)