Herr talman! Som sista talare känner jag mig som om jag stod mellan en hund och dess lyktstolpe.

Skapande skola får nästa år 226 miljoner kronor. Det är en ökning med 28 procent jämfört med i år och är välkomna pengar för våra lokala kulturutövare. Det är naturligtvis glädjande med en ökning, men det finns ett problem som inte lösts, nämligen att kulturutövarna måste sälja in sitt erbjudande till skolorna. Det är tidskrävande och svårt, inte minst eftersom det ibland är läraren, ibland rektor och ibland kommunen som handlar upp.

Här tycker jag personligen att vi bör titta på den norska modellen, där man centralt köper in ett visst antal kulturella aktiviteter per barn och år. Sedan får skolorna välja vilka de vill ta del av. Det förenklar för både konstnärerna och skolorna.

Herr talman! År 1954 skrev de flesta stater under Bernkonventionen som garanterar att kulturarvet inte får påverkas vid krig. Därför chockerades vi när talibanerna i Afghanistan förstörde tusenåriga buddastatyer och när IS i Syrien gav sig på världsarvet Palmyra. Men ingen av oss var beredd på att när Ryssland inledde sin krigföring mot Ukraina skulle plundring av museerna vara något av det första som gjordes när en by eller stad intogs.

Ett sätt att skydda kulturarvet är att digitisera och sedan digitalisera det. Digitisera är bara själva inläsningen, medan man med digitalisering tillför sökord och kategorisering så att objektet blir sökbart och kan användas inom forskningen.

Av landets 800 museer är det bara ett femtiotal som direkt eller indirekt är statliga. Det har ställt till det vid digitaliseringen. Dels har det inte funnits en standard för 3D-fotograferingen, dels kan samma typ av objekt ha beskrivits helt olika beroende på vilket museum som lagt in det.

När Carl-Henric Svanberg förra veckan presenterade AI-kommissionens arbete lyfte han fram att det behövs en nationell samordning för att användningen av AI ska bli effektiv. På precis samma sätt tycker jag att vi bör se på hur digitaliseringen av kulturarvet kan samordnas så att fotograferingen blir effektiv och så att liknande objekt klassificeras på exakt samma sätt.

Kulturarvet har fått kraftigt ökade resurser sedan vi tillträdde. Mycket har handlat om planering för att skydda kulturarvet i tillfälle av kris eller krig. Museer ska till Riksantikvarieämbetet lämna in en redovisning av vad de prioriterar att rädda vid en akut evakuering.

Herr talman! Med över 1,25 miljoner besök är Vasamuseet vårt mest besökta kulturarv. Det är också det enda av de statliga museerna som inte behöver några bidrag. Tvärtom har Vasamuseet kunnat vara med och renovera en unik isbrytare, ett fyrskepp och några mindre båtar som är kulturhistoriskt viktiga. Men 60 år efter att regalskeppet Vasa bärgades har det fått problem. Hela konstruktionen håller på att vika sig, och 27 nya stödvaggor behöver sättas på plats. Detta är inte en kostnad som museet självt klarar att bära, och därför bedrivs just nu en kampanj för att få museets vänner att vara med och dela den nödvändiga kostnaden.

När Vasa byggdes räknade man med att ett skepp skulle hålla knappt 25 år innan det skrotades. Sedan sänktes skeppen vid de olika infarterna till Stockholm, så att man än i dag bara kan ta sig in genom att passera Vaxholm, som i gengäld är befäst.

Herr talman! En kostnad som Vasamuseet däremot självt kunnat lyfta är det nya, spännande museet Vrak. Östersjön är på många sätt unikt genom att det inte är särskilt djupt och genom att det är ett av mycket få hav utan skeppsmask. Det gör att vi i den svenska delen av Östersjön känner till 17 000 vrak. Dessa mår bra så länge de får ligga kvar. Kontakt med syre gör att de genast börjar ruttna såvida inte en mycket kostsam konservering utförs.

Hur ska man då kunna visa de många spännande vraken utan att förstöra dem? Det svarar Vasas systermuseum Vrak på. Dykare har 3D-filmat och dokumenterat ett antal vrak. Med VR-glasögon kan jag sedan fritt röra mig som om jag själv dök på platsen.

I skapandet av det här museet har man haft god hjälp av dataspelsbranschen. Där finns expertisen för att arbeta tredimensionellt och att ge deltagaren en upplevelse av att aktivt röra sig runt i miljön.

Dataspelsbranschen hör till de kulturella och kreativa branscherna. Inom dataspelsbranschen arbetar nu över 9 000 personer, och totalt är nära 200 000 svenskar verksamma inom de kulturella och kreativa branscherna. I riksdagen tog vi den 12 juni i år beslut om att under en tioårsperiod ha ett speciellt fokus på dessa näringar. Arbetet ses som så viktigt att två departement nu är involverade i att lägga konkreta strategier. Vartannat år leds arbetet av kulturministern och vartannat år av näringsministern.

Dataspelsbranschen samlar nu på regeringens uppdrag in önskemål från de kreativa branschernas aktörer. Vi ska sedan börja mäta och därmed säkerställa att det finns rätt förutsättningar för dem. Det kan handla om utbildning, rådgivning, inkubatorer, exportkontakter och lagstiftning som skyddar immaterialrätten. För många av bolagen som behöver internationell personal har det också varit välkommet att handläggningstiden hos Migrationsverket för hantering av personal utanför EU har kunnat kortas från sex månader till en månad sedan vår regering tillträdde.

Dataspelsindustrins starka tillväxt i min hemstad Malmö har bidragit till att Region Skåne nu stöder forskning både om de positiva effekterna av dataspelsindustrin och om de negativa såsom spelberoende. Exempelvis har ett forskarteam speciellt följt skadeverkningarna av överdrivet dataspelande. Det finns nu en konkret modell för hur man hjälper spelberoende att bryta sin destruktiva vana.

Låt mig få avsluta med en liten belöning för att ni har suttit och lyssnat så länge. Det gäller en debatt som hölls i parlamentet mellan lady Ashley och Winston Churchill under kriget. Lady Ashley blev så upprörd att hon när hon skulle tala sa: ”Mr Churchill! Om ni varit min man hade jag hällt gift i kaffet”, varpå premiärministern förskräckt tittade på henne och sa: ”Om jag varit er man hade jag druckit det.”

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 december.)