Herr talman! Jag tror att vi måste vara otroligt ödmjuka inför de svårigheter man har att hantera inom Sis. Man möter ungdomar med stora, komplexa behov som man inte är utrustad att möta. Vi vet att samarbetet inte fungerar tillräckligt väl med andra resurser och instanser i samhället, som måste ta sitt ansvar för att dessa ungdomar ska få hjälp med de grundläggande orsakerna till att de är utåtagerande, våldsamma och så vidare. Vi har goda exempel på integrerad vårdform där regioner kommer mycket närmare Sis-hemmen och kan behandla ungdomarna. Detta behöver utvecklas, och det är mycket det den långsiktiga utredningen och reformen av den statliga barn- och ungdomsvården syftar till.

Men ledamoten Karlsson och jag är också överens om att vi har akuta och allvarliga problem inom Sis. Därför jobbar regeringen parallellt med den långsiktiga reformen och med att adressera de akuta problemen, vilka handlar om säkerhet, platsbrist och bristande vårdkvalitet. Därför har Sis fått en förändrad instruktion, därför har det inrättats en särskild överdirektör och därför har Sis fått kraftiga förstärkningar i anslaget i såväl vårändringsbudget som höstbudgetar så att man ska kunna öka bemanningen och jobba med ökad differentiering.

Herr talman! Det är svårt att ge garantier. Men när en ny lagstiftning om ytterligare begränsningsmöjligheter införs måste Sis göra investeringar i lokalerna. Innan den nya lagstiftningen kan användas måste Sis investera i brandskyddsåtgärder, nya dörrar och mycket annat. Det krävs givetvis anpassningar innan den nya lagen kan tillämpas i praktiken.