Herr talman! Vasiliki frågar om läslistorna och säger att de inte har efterfrågats, men det har de visst.

Herr talman! Vi har haft åtskilliga möten och besökt skolor runt om i Sverige. Läslistor är verkligen något som har efterfrågats, bland annat beroende på att vi i dag har en lärarkår som inte är född och uppvuxen i Sverige. Man har undrat hur man ska kunna välja böcker och vilka författare som kan räknas som att de har någon typ av gemensam grund och så vidare. Jag skulle vilja säga att läslistorna verkligen är efterlängtade av många i yrkeskåren. Detta är någonting som man har bett om.

Sedan är de frivilliga. Det kommer att följa med lärarhandledningar och olika former av guidningar, om man vill använda sig av läslistor och den litteratur som nu föreslås – 250 verk. Det är inte på något sätt ett måste. Men detta har verkligen efterfrågats. Många i lärarkåren och i skolledningar är i dag glada över att vi har låtit ta fram dessa listor.

Herr talman! Själv är jag – om jag får vara lite personlig – extra glad över att det är fyra verk av Astrid Lindgren. Det är en av mina favoritförfattare, så det är roligt.

Jag tror att vi är många som är oroade över barns läsning om vart femte barn inte kan läsa. Kan man inte läsa kan man inte heller tillgodogöra sig kultur i någon större utsträckning. Det är viktigt för den enskilde, för demokratin och för hela samhället att vi råder bot på den läskris vi nu har i Sverige.

Vi satsar inte bara på dessa läslistor. Som jag sa handlar det också om bemannade skolbibliotek. Vi lägger 2 miljarder under tre år på att alla barn ska ha läroböcker och skönlitteratur. Vi har beslutat om fler svensktimmar. Då har jag bara nämnt några av de saker som har med läsningen att göra. Men vi gör verkligen stora satsningar nu för att se till att alla barn lär sig läsa och därmed också kan tillgodogöra sig kultur och vara goda demokratiska samhällsmedborgare.