Fru talman! Som politiker har vi ibland en tendens att tro att vi måste uppfinna hjulet igen. Under debatten har det kommit fram flera goda exempel på viktiga insatser mot destruktiva maskulinitetsnormer. Min kollega Sanna Backeskog nämnde Shanazi hjältar, som är en fantastisk verksamhet. Inom idrotten har vi Locker Room Talk, något jag tycker är viktigt. Fackföreningar och fackförbund jobbar med arbetsplatserna. Det finns alltså flera goda exempel.

Något som ibland skrämmer mig är att när vi politiker tror att vi måste uppfinna hjulet igen försvinner resurserna till de här viktiga förebyggande insatserna för att vi vill satsa på något nytt i stället för att stärka det som redan finns. Vi får aldrig glömma att det finns otroligt många människor i vårt samhälle som gör viktiga insatser för att bekämpa dessa normer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som en sista del av mitt anförande vill jag ta upp en annan sak. När man väljer att sänka skatten för några är det alltid någon annan som måste betala. Jag ser ju att de destruktiva maskulinitetsnormerna förstärks av ojämlikhet och ökade klyftor, något som även forskningen har visat. När välfärden monteras ned och trygghetssystemen urholkas drabbas de utsatta ännu mer. Fler pojkar lämnas utan stöd i skolan, fler män fastnar i ensamhet och fler kvinnor riskerar att utsättas för våld.

Regeringens skattesänkningar för bland annat de rikaste hotar just nu vår välfärd, och jag anser att välfärden kanske är vårt absolut starkaste verktyg för att bryta dessa destruktiva normer. Skola, vård och omsorg måste prioriteras för allas skull. Ett jämlikt samhälle är inte bara rättvist, utan det är också tryggare och starkare för alla. Vi vet att vi genom vår välfärd kan uppmärksamma de unga män och pojkar som inte vågar prata om känslor, som riskerar att falla in i brottslighet och så vidare. Därför uppmanar jag regeringen att göra fler och större satsningar på välfärden.