Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Vi vet att de destruktiva maskulinitetsnormerna påverkar alla delar av vårt samhälle. För unga pojkar är skolan och idrotten såklart otroligt viktiga forum. Och för unga män är det arbetsplatserna.

I skolan ser vi bland annat hur unga pojkar kämpar med att möta förväntningar som inte handlar främst om att lära och växa utan om att leva upp till en machokultur där tuffhet och dominans premieras. Vi vet att detta leder till sämre skolresultat för unga pojkar. Det finns också en större risk att de lämnar skolan utan fullständiga betyg. Även om det är över tio år sedan jag själv lämnade skolans värld får jag fortfarande skrämmande signaler om att detta snarare eskalerar än minskar.

Men samtidigt finns det också goda exempel. Runt om i Sverige hittar vi skolor som arbetar systematiskt med normkritik och med att ge unga pojkar utrymme att prata om känslor och reflektera över förväntningar som unga män måste nå upp till i dag. Detta visar att en förändring är möjlig. Men jag har många gånger mötts av att det är eldsjälar inom skolan - lärare, elevhälsan och rektorer - som ser till att detta premieras i skolan snarare än att skolsystemet ger utrymme för det. Därför är det positivt att det finns ett uppdrag som handlar om att se till att detta stärks inom skolan.

Vi vet att det även inom idrotten finns en stor kamp mot machokulturen, som förstärks i omklädningsrum men också inom läktarkulturen. Det finns dock fantastiska initiativ, som Locker Room Talk. Där får unga spelare chans att lära sig om sjysta attityder och jämställdhet. Men vi vet att vi behöver fortsätta jobba mot de destruktiva normerna för att idrotten ska fortsätta vara en trygg plats för unga killar och en plats där man kan våga prata om känslor på ett positivt sätt.

Fru talman! Skolan och idrotten är viktiga för unga pojkar, men arbetsplatserna blir den kanske absolut viktigaste platsen när det gäller unga män. För många män är arbetet den enda platsen där man möter andra människor, och en öppen och inkluderande kultur kan göra stor skillnad för unga mäns psykiska hälsa. Därför är jag stolt över att det finns fackförbund och fackföreningar som tar otroligt stort ansvar för förändring på arbetsplatserna.

Till exempel Pappers arbetar nu tillsammans med RFSU för att utbilda skyddsombud i hur man ska främja psykisk hälsa och förhindra negativ jargong på arbetsplatserna. De har ett projekt som heter Hur är läget? som är ett verktyg för att kunna prata om känslor och stötta varandra.

Även Byggnads har tagit ett stort initiativ i detta sammanhang. Med kampanjen Stoppa machokulturen har de både uppmärksammat problem och skapat förändringar inom byggbranschen, där machokulturen varit särskilt stark eftersom det är en så mansdominerad bransch. Detta visar tydligt att skyddsombud, fackförbund och fackföreningar behöver få ökat stöd för att fortsätta arbeta med jämställdhet och skapa tryggare arbetsplatser för alla - kvinnor, män och även icke-binära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är några exempel som visar att vi kan förändra normerna, men det kräver långsiktighet och politisk vilja. Vi måste stärka skyddsombudens roll och värna fackföreningarnas arbete. Därför blir man orolig när det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, så sent som i helgen riktade skarp kritik mot till exempel LO.

Jag vill därför fråga ministern hur regeringen ser på arbetsplatsernas viktiga arbete när det gäller jämställdhet och att motverka destruktiva maskulinitetsnormer, kanske främst genom skyddsombuden och fackförbunden.