Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig dels vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, såsom vård, skola och omsorg, ges förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska den arbetsrelaterade stress som främst drabbar kvinnor, dels hur jag arbetar för att främja jämställdhetsinsatser på arbetsmarknaden som minskar dubbelarbetet för kvinnor och skapar en mer jämlik fördelning av både betalt och obetalt arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka för frågorna och för interpellantens engagemang för jämställdhet. Som jämställdhets- och arbetslivsminister är jag glad att viktiga frågor som dessa lyfts upp och debatteras i riksdagen.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Två av de sex jämställdhetspolitiska delmålen är nära kopplade till de frågor som ska diskuteras i dag, nämligen delmål 4 om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och delmål 5 om jämställd hälsa.
Till att börja med har regeringen i budgetpropositionen för 2023 och 2024 permanent tillfört 16 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Detta utgör en betydande del av nästa års reformutrymme och är avsett att stärka välfärden och förbättra arbetsvillkoren inom dessa sektorer.
Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har 2022-2024 bedrivit en särskild nationell tillsynsinsats inom vård- och omsorgssektorn med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
Av regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 (skr. 2020/21:92) följer att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas. Regeringens myndigheter inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sina respektive områden. Genom regeringens arbetsmiljöforum förs en löpande dialog i frågorna med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.
Det finns även andra faktorer kopplade till stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivning än arbetsmiljön. Jag vill därför också knyta an till frågeställarens andra fråga och instämma i att en hög belastning i det obetalda hem- och omsorgsarbetet kan vara en bidragande orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro. Både kvinnor och män ska ha goda förutsättningar att dela lika på det obetalda hem- och omsorgsarbetet och på föräldraledigheten. Bland annat i syfte att främja ett mer jämställt föräldraskap har regeringen därför nyligen reformerat föräldrapenningen och gjort den mer flexibel.
Regeringen gör även jämställdhetssatsningar inom området kvinnors hälsa. För 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa och beräknar att avsätta samma belopp för 2025.
Dessutom har regeringen tidigare i år beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Att vi bekämpar att kvinnor utsätts för våld är en förutsättning för deras hälsa och för att de ska kunna delta på arbetsmarknaden.