Fru talman! Tack, statsrådet, för det väldigt tydliga svaret! Även i denna debatt kommer det att bli oerhört tydligt med de politiska skiljelinjerna mellan SD-regeringen och oss socialdemokrater. Vi vill helt enkelt ha olika sorters samhällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att statsrådet och jag däremot är helt överens om att alla människors arbetsförmåga ska tas till vara oavsett hur den ser ut. Så brukar det i alla fall låta från regeringen.

Jag tror att vi också är helt överens om att alla människor mår bäst av att kunna försörja sig själva, att ingå i en arbetsgemenskap och att känna sig behövda. Men det som skiljer oss åt väldigt tydligt är hur vi ser på den sociala ekonomin. Att den är ett viktigt verktyg för att nå dessa mål tycker i alla fall vi socialdemokrater.

Fru talman! Social ekonomi utgörs av organisationer som har samhällsnytta och sociala mål som främsta drivkraft, alltså inte vinst. Det inkluderar till exempel kooperativ, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag, som spelar en viktig roll för att stärka lokalsamhällen, skapa sysselsättning och ge människor som har svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden ett fotfäste och en möjlighet att använda sin förmåga. Genom att fokusera på varje individs förmåga och behov kan arbetsintegrerande sociala företag bidra till att minska långtidsarbetslöshet och utanförskap.

Fru talman! Statsrådet sa två gånger i sitt svar att EU-kommissionen har givit stort utrymme för nationella förhållanden och särdrag, och det är sant. Och om det vore så att Sverige hade en sjunkande arbetslöshet, om vi hade få människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden och om vi hade en låg ungdomsarbetslöshet skulle jag förstå att regeringen inte prioriterar att ta fram en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin, men så ser ju inte läget ut. Vi har tvärtom en rekordhög arbetslöshet, bortsett från under coronapandemin, vi har en rekordhög ungdomsarbetslöshet och vi har många som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden.

Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att regeringen inte avser att ta fram någon handlingsplan för den sociala ekonomin. Det är ynkligt. Det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att få igång tillväxten i vårt land, för att få fler människor i arbete och för att utveckla lokalsamhällen även på landsbygden.

Fru talman! Enligt Arbetsförmedlingens rapport för 2023 är nästan 85 procent av de långtidsarbetslösa personer som bedöms ha en svagare ställning på arbetsmarknaden än andra. De är alltså inte attraktiva för den ordinarie arbetsmarknaden utan behöver någon typ av insatser för att komma i jobb alternativt en breddad arbetsmarknad.

Eftersom Mats Persson inte vill satsa på den sociala ekonomin som verktyg och inte vill ge bättre förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag undrar jag: På vilket sätt tänker statsrådet se till att även dessa människors arbetsförmåga tas till vara?