STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag svarar omedelbart på den raka frågan med ett ja. Det kommer riksdagen att få göra. Det arbetet pågår. Men jag vill återkomma till exakt vad vi ska lägga på riksdagens bord och tidpunkten för det när vi är klara. Men arbetet med detta pågår.

Jag vill också understryka att jag är positiv till en sådan kriminalisering. Jag tycker dock att problemet är så allvarligt och konsekvenserna för enskilda brottsoffer så omfattande att det är väldigt viktigt med en straffrättslig reglering som gör jobbet, alltså en reglering som är tillräckligt precis, praktisk och effektiv, så att den får de avsedda effekterna för enskilda människor och de konkreta fallen. Därför lägger vi nu stor omsorg på att få fram just en sådan reglering.

Mattias Vepsä frågar om regeringen gör fler saker utöver detta och om det finns fler åtgärder i verktygslådan. Ja, det gör det verkligen.

Jag har inget som helst problem med att arbeta vidare med underlag som initierats av andra. I en del sådana fall kan jag möjligtvis tycka att man inte har varit tillräckligt offensiv och kanske bara har nått 80 procent av vägen. Vi har ägnat mycket tid åt att spetsa till en lång rad sådana underlag, så att de lagstiftningsförslag som sedan läggs på riksdagens bord verkligen kan göra jobbet.

Låt mig nämna några delar. Tryggare hem är en otroligt viktig lagstiftning som riksdagen ställde sig bakom tidigare under året. Den skapar ett skydd för barn där den ena föräldern utsätter den andra föräldern för våld. Där hade vi ett gott underlag att jobba med men kunde flytta fram positionerna och spetsa till det ytterligare.

När det gäller kontaktförbudslagstiftningen ser jag mycket fram emot att få komma tillbaka till riksdagen med ett omfattande reformpaket, något som i högsta grad är viktigt när det handlar om psykiskt våld. Det utgår från den brottsutsatta eller psykiskt misshandlade kvinnan i mycket högre grad än i dag. Det kan användas i fler fall och omfatta större geografiska områden och tillskapa en verklig trygghet och frihet som utgår från den enskilda kvinnans behov. Det tar sikte på sådant som i högsta grad är just psykiskt våld, och som att man övervakar med appar, gps eller annat. Det är otroligt viktigt att få detta på plats, och det kommer under våren.

En sak som också är väldigt betydelsefull handlar om brottsoffers möjlighet att hävda sig i den rättsliga processen. Vi har en utredning igång som ser över förutsättningarna för inte minst kvinnor som utsatts för våld att också ha med sig målsägandebiträde upp i hovrätten. Det handlar om att man alltså ska orka stå upp när de straffrättsliga bestämmelser som vi nu talar om ska användas i praktiken.

Vi ser också på sådant som handlar om kränkningsersättningar. Ska domstolar verkligen kunna avskilja den frågan från brottmålet, så att den enskilde själv måste driva ersättningsfrågan mot sin förövare i en civilrättslig process? Utöver den psykiska belastning detta innebär kan det också vara förenat med ekonomiska risker när det gäller rättegångskostnader. Vi tycker att det är rimligt att staten i fler fall än i dag ska betala ut en ersättning direkt till brottsoffret i stället för att brottsoffret själv ska behöva driva in ersättningarna från sina förövare.

Sedan kommer vi till straffen, trots allt. Nu talar vi om vad som ska straffbeläggas. Det är viktigt, men det är också viktigt vilka straff och hur långa straff som kommer att mätas ut. För att ta en aktuell fråga kan jag nämna att vi just nu exempelvis ser på möjligheten att livstidsstraff ska kunna följa på upprepade våldtäkter även om livstid inte ingår i straffskalan för det enskilda brottet. Vi ser på förvaringsstraff för att kunna låsa in de riktigt samhällsfarliga brottslingarna och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det långa talets korta mening är detta: Eftersom de här frågorna är så betydelsefulla och konsekvenserna för enskilda så allvarliga måste ett åtgärdsprogram reflektera detta allvar, och det gör regeringens program.