Fru talman! Statsrådet tog upp frågan om resurser till skolan. Det är viktigt att påminna om regeringens prioriteringar när det kommer till skattesänkningar för dem som allra högst inkomster och vad man tillskjuter till kommuner och regioner i en tid där kostnadsutvecklingen har varit galopperande.

Det innebär för många kommuner att man nu tittar över sina budgetar och ser var man måste spara. Tyvärr har vi ofta sett att det i kommunerna inte sällan är skolan som får ta en stor del av smällen och ytterst de elever som behöver allra mest stöd.

Jag noterade att statsrådet inte riktigt nappade på inbjudan. Föräldrarna från Kajan med deras engagemang är värda att få träffa statsrådet och en representant för regeringen. Det är så pass allvarligt att elever kan råka ut för detta. Jag tycker att de borde få komma och berätta om sitt ärende.

Avslutningsvis tycker jag inte att jag riktigt får svar på hur statsrådet ser på vinsten som drivkraft för att bedriva undervisning för elever och elever med särskilda behov. Under de här 30 åren har vi gång på gång sett allvarliga brister där elever har kommit i kläm.

Vi kan särreglera, lappa och laga och förbjuda det som kommer. Vi behöver definitivt en lex Kajan som ser till att inte autistiska barn meddelas sex veckor innan skolan ska stängas trots att beslutet var fattat långt tidigare, för att man skulle maximera skolpengen. Det kan inte få hända igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det känns lite grann som en relation. Om någon är otrogen gång på gång är det omöjligt att sätta upp förbud om att personen inte får gå ut på kvällen och inte göra det och det. Finns inte förtroendet och tilliten och om inte friskolorna kan hantera detta, då måste vi göra slut med det här skolsystemet som har kört in i väggen.