STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet tar upp att föräldrar får slåss för sina elever. Som jag önskar att de slapp detta och att föräldrar fick vara föräldrar och stötta och att skolan fungerade. Det handlar precis som statsrådet säger ofta om de elever som har de största problemen. Det är deras föräldrar, som också har stora utmaningar att få familjen att fungera, som tvingas ta på sig handskarna och slåss för sina barn.

Jag tycker att vi ska lyssna på de föräldrarna. Jag kan bara konstatera att när det gäller Aprenderes agerande hade skolan inte sökt tilläggsbelopp. Det fanns vissa kriterier som man kanske ansåg var för kostsamma, och det fanns en önskan om att lägga ned. Det är ett väldigt sårbart system vi har.

Nu diskuterar vi uppsägningstider och den situation som är i Uppsala på Kajan. Men det finns många exempel genom åren. Vi talar om betygsinflation och hur man tricksar för att välja bort elever så att de inte kommer till en skola därför att man inser att det skulle kosta för mycket. Det finns så många situationer där skolsystemet har visat sig tandlöst och bristfälligt. Det är hög tid att vi gör någonting åt detta.

Vi riksdagsledamöter får tyvärr inte låna ut vår plats i riksdagen. Jag hade gärna gjort det i dag. När jag träffade föräldrarna från Kajan såg jag ett engagemang som jag önskar hade tagit plats här i stället för mig. Jag är säker på att de hade presenterat sin sak ännu bättre och att det hade ökat förståelsen ännu mer.

Nu fick de tillfälle att träffa utbildningsutskottet, och det är bra så. Men jag vill ändå framföra en vädjan till ministern att intressera sig för det fall som vi nu har i Uppsala. Jag är säker på att föräldragruppen skulle vara intresserade av att få träffa statsrådet.

Jag tror att statsrådet i sitt viktiga arbete med att reformera den svenska skolsystemet skulle ha stor behållning och nytta av att träffa dem. Jag hoppas att jag får ett jakande svar på den frågan. Jag ska med glädje framföra det till föräldrarna från Kajan.

Avslutningsvis har jag en vädjan om att detta inte ska ta för lång tid. Självklart ska saker utredas. Men vi får inte glömma att en uppväxt är kort och en barndom är kort, och trauman sätter sig.

Det är till och med så att föräldrar har uttryckt oro för att något av de 54 barn som nu för tillfället inte anses lönsamma i en koncern som gör miljonvinster inte ska orka med omställningen och beskedet och att de helt enkelt ska ta sitt liv. Detta är frågor på liv och död, bokstavligt talat. Jag hoppas att statsrådet känner den tidspressen.

Jag kan konstatera att vissa saker går fort. När danstillståndet avskaffades fanns det en lagrådsremiss på plats redan den 12 januari. Jag kan tycka att detta är mycket mer trängande frågor. Jag väntar med spänning och förväntan på att se konkreta lagförslag som gör att vinstintresset inte ska få gå ut över elevernas väl framöver.