Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi måste öka den statliga styrningen i svensk skola. Regeringen har därför nu tagit initiativ till en rad olika utredningar som kommer att leda till detta. Det handlar till exempel om en stor utredning om elevhälsan. Vi vill att elevhälsan ska återfå det vårduppdrag den tidigare hade, och utredningen får också i uppdrag att definiera vad eleverna faktiskt har rätt till inom elevhälsan. Utredningen ska dessutom titta på olika typer av personalkategorier som bör finnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tillsatt en stor betygsutredning för att få ett mer fungerande och mer rättvist betygssystem och komma till rätta med betygsinflationen, som ju också är ett stort likvärdighetsproblem i svensk skola. Vi har tillsatt en utredning om trygghet och studiero, eftersom vi vet att det ser väldigt olika ut runt om i landet och mellan olika skolor.

Vi ser också till att det finns finansiering för de satsningar vi gör på till exempel mindre, särskilda undervisningsgrupper, och de byggs nu ut kraftigt i Sverige. Det beror inte bara på att det finns stora statsbidrag att söka utan också på att vi har en förändring i synen på elever som behöver särskilt stöd. Vi går från den ganska naiva inkluderingstanken, där alla elever oavsett vilka svårigheter de hade skulle sitta i ett klassrum med kanske 30 elever, vilket i själva verket ofta ledde till ren exkludering, där eleven kanske fick sitta i en korridor tillsammans med en outbildad elevassistent. Så kan vi inte ha det. Vi måste se till att de elever som behöver stöd får kvalificerat stöd i till exempel mindre, särskilda undervisningsgrupper.

Jag är också övertygad om att vi behöver mer statlig styrning, till exempel när det gäller klasstorlekar, lärares undervisningstid och så vidare. Det system vi har i dag är i grund och botten väldigt ojämlikt och ger elever väldigt olika förutsättningar.

Men vi måste också komma ihåg att en del elever faktiskt behöver mer tid. Det är naivt att tro att en 14-åring som kommer till Sverige utan att ha haft någon skolgång alls skulle klara att få godkänt i alla ämnen i slutet av årskurs 9 utan att också få lite mer tid i den svenska skolan. En sådan elev behöver få lite mer tid på sig att lära sig svenska och ta igen kunskapsglapp som beror på att skolgången innan eleven kom till Sverige var dålig.

Det finns alltså mycket att göra i det här avseendet, och staten tar ett stort ansvar också för resurser. Men det är också viktigt att komma ihåg att det är ett delat ansvar, där kommunerna är huvudansvariga för den svenska grundskolan. Det är ett beslut som faktiskt både Liberalerna och Vänsterpartiet var emot när det fattades.