Fru ålderspresident! De flesta av oss som sitter här i dag är bekanta med någon eller har någon nära anhörig som är överskuldsatt. Men många av oss vet nog inte om det.

Att man inte klarar ut sin ekonomi eller att man har tappat kontrollen över sina skulder och räkningar är någonting som man helst inte talar om. Skammen och ångesten över det är oftast övermäktig när skulderna börjar växa någon över huvudet.

Kopplingen är som vi hört också stark mellan överskuldsättning och ohälsa. För dem som lever med ekonomisk stress är risken betydligt förhöjd att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller psykisk ohälsa.

Som också redan nämnts flera gånger är självmord vanligare hos överskuldsatta än hos den övriga befolkningen. Man tycker helt enkelt att man har hamnat i en situation som man inte har någon som helst annan möjlighet att ta sig ur.

För samhället och inte minst för den skuldsatta och anhöriga är överskuldsättning ett mycket allvarligt problem. Antalet skuldsatta som hamnar hos Kronofogden ökar i Sverige. Vi har många gånger hört de siffrorna.

För ungefär ett år sedan hade vi 417 000 svenskar som var registrerade med skulder hos Kronofogden. Antalet hade ökat med 6 procent på ett år, vilket var den största ökningen sedan 1990-talet. Den sammanlagda skulden hos Kronofogden var då uppe i 119 miljarder och ökade med ungefär 50 miljoner om dagen.

Det är ganska obegripliga siffror att kunna ta in. Men det som går att begripa är att det är ett stort problem som berör ett stort antal svenskar, och många fler än vad vi kanske tror.

De vanligaste skulderna hos Kronofogden är skulder för underhåll, fordonsrelaterade skulder, skatteskulder och skulder relaterade till konsumtion, bland annat lån och krediter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett förstärkt konsu-mentskydd mot risk-fylld kreditgivning och överskuldsättning

Att regeringen nu går vidare med delar av Överskuldsättningsutredningens förslag är viktigt för att skydda fler människor från olika former av skuldsättningsproblematik.

Räntetaket sänks och ska omfatta alla krediter utom bostadslån. Kostnadstaket, det vill säga de regler som reglerar den totala kostnaden för ett lån, utvidgas till att omfatta fler krediter än i dag.

För alla krediter utom bostadslån och räntefria krediter ska också en speciell upplysning finnas om att krediten medför kostnader för låntagaren.

Jag är övertygad om att allt detta, speciellt de skärpta ränte- och kostnadstaken, kommer att ge ett ökat skydd för låntagare. Men Miljöpartiet hade önskat fler åtgärder.

Många överskuldsatta har ett riskbeteende eller befinner sig i en mer eller mindre desperat situation. Det gör att vi har flera åtgärder som skulle behöva vidtas.

Fru ålderspresident! Utskottet har, som vi redan har talat om, ett tillkännagivande om att vi vill se att regeringen utreder ett mer heltäckande skuld- och kreditregister som ett ytterligare verktyg för att kunna tillse att information finns om låntagares totala skuldproblematik inklusive lån, sena betalningar och inkassoskulder. Utredningen lyfter fram ett sådant register, men vi har också tagit hänsyn till att väldigt många remissinstanser trycker på den stora vikten av ett register. Ett sådant här register är någonting som finns i de flesta länder, och många remissinstanser förespråkar det som ett av de viktiga verktyg som behövs. Därför har alla partier i oppositionen följdmotionerat om att införa ett skuld- och kreditregister.

Ett skuld- och kreditregister skulle kunna minska risken för att lån ges till konsumenter som inte har råd att betala tillbaka genom att ge en mer rättvisande kreditprövning. Vi vill också se en avräkningsordning vid utmätning där man börjar med kapitalbelopp och sedan räntan, till skillnad från den ordning som är i dag. Det här är någonting som skulle kunna öka möjligheten för den skuldsatta att minska sin skuld snabbare.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 1.

Det finns mer som kan göras för att minska risken för överskuldsättning förutom att stärka människors vardagsekonomi. Det är tydligt att många, inte minst unga, har dåliga ekonomiska kunskaper, vilket både Finansinspektionen och olika forskningsrapporter har lyft fram i olika sammanhang. Många har till exempel svårt att räkna på räntor. Här har konsument- och skuldrådgivning en viktig roll, men det blir också tydligt att det är viktigt att grundläggande utbildning i vardagsekonomi finns med redan i grundskolan.

Det är tydligt att många har svårt att förstå de ekonomiska konsekvenserna av att konsumera på kredit, samtidigt som oseriösa kreditgivare kan tjäna mycket på att få fler att låna till sin konsumtion. Jag tror därför att det framöver finns skäl att gå vidare med skärpta regler kring marknadsföring av krediter och en skärpt kreditprövning. De beslut som vi fattar i dag, inklusive en utredning om ett skuld- och kreditregister, är dock ett viktigt steg på vägen.

Finansinspektionen har tidigare larmat om att överskuldsättning kan bli vår nya folksjukdom. Jag hoppas att vi i dag tar bra beslut om några av motmedlen mot detta.