Fru ålderspresident! Ärade ledamöter! Jag vill inleda med att säga att jag tycker att detta är en väldigt bra proposition, den första vettiga vi fått i civilutskottet den här mandatperioden. Det känns kul att äntligen få grotta ned sig i sådant som faktiskt betyder något för någon.

Låt oss börja med lite fakta. Vi har ungefär 420 000 människor som har aktiva skulder hos Kronofogden i dag. Deras skulder ökar. Den svenska skuldhögen, som var uppe på 129 miljarder i början av augusti i år, ökar med 50 miljoner kronor per dag. Hör och häpna - 50 miljoner kronor tillkommer varje dag!

Inom nationalekonomin talar man om hushållens skuld som andel av bnp. Den är nu 88 procent. Men ibland glömmer man att berätta att tillgångarnas andel av bnp är 320 procent, så det kanske inte är det som är det största problemet.

Det som kan vara problematiskt och väl värt att notera är att skuldandelen har ökat från 44 procent till 88 procent på knappt 30 år. Frågan är om det är en utveckling som enbart är positiv. Jag noterade att min moderata kollega tyckte att det var bra att låna - ja, absolut, om det går till bra saker.

För att gå tillbaka till själva propositionen är räntetaket och kostnadstaket riktigt bra. Vi hade från Centerpartiets sida gärna sett att man sänkt räntetaket ytterligare. Något säger mig att 20 procent över referensräntan fortfarande är på tok för högt. Detta bör man fundera på och utvärdera.

Kostnadstaket är jättebra. Man ska inte betala mer i ränta och avgifter än själva kapitalskulden. Det säger sig självt.

Det har varit lite diskussioner här i talarstolen om avräkningsordningen vid utmätning. Från vår sida tycker vi att det är ganska rimligt att man betalar av sina skulder först. Jag tror att gäldenärerna också vill ha betalt först, innan en massa räntor och avgifter börjar ticka. Jag tror också att människors vilja och engagemang för att betala av skulderna kan öka om de ser att själva skulden minskar. Då kanske man anstränger sig lite extra för att betala av.

Just de båda delarna om räntetak och kostnadstak tar sikte på - jag försöker hitta ett vänligt ord för dem - de sms-låneföretag som inte beter sig som man ska utan lurar människor i en fälla med långtgående konsekvenser för både liv och hälsa. Det är skönt att vi adresserar det.

Sedan har vi frågan om ett skuld- och kreditregister. Det var någon som ville vara finurlig och hävda att vi går på SD:s förslag. Det är inte sant, vilket alla som kan något om hur vi jobbar vet. Vi lägger fram egna förslag i utskottet. Sedan samskriver utskottskansliet förslagen. Det är alltså ingen som har hoppat på SD och helt plötsligt börjat krama om dem.

Det är dock lite olyckligt att regeringen inte tittar mer noggrant på ett skuld- och kreditregister. Vi ska ju inte springa privata upplysningsföretags ärenden. Det finns en vits med att ha ett statligt sådant register om det används vid kreditgivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett förstärkt konsu-mentskydd mot risk-fylld kreditgivning och överskuldsättning

Jag vill slå ett slag för en annan sak. Ibland kan man tycka att regeringen gör bra saker av sig själv. Jag vill betona att detta har sin grund i ett EU-direktiv, som i sin tur har kommit från ett annat håll. Nu har man valt att adressera det. Dessutom hörde vi precis att utredningen tillsattes av den förra regeringen. Nuvarande regering gör dock något bra genom att fortsätta med Konsumentkreditutredningens arbete. Den ska komma med sina förslag, och lagstiftningen ska alltså träda i kraft den 20 november 2026.

Jag tror att jag har sagt allt som är värt att säga. Jag står naturligtvis bakom alla våra förslag men yrkar bifall till reservation 3 under punkt 5.