Fru talman! Det känns riktigt bra att debattera regeringens budget på skatteområdet. Efter två år av finanspolitik med fullt fokus på att bekämpa inflationen är vi i mål med den uppgiften. Den från Magdalena Anderssons regering nedärvda inflationen på 10 procent är nu nere under målet på 2 procent.

Politik är verkligen det möjligas konst, för att citera Olof Palme. Men det kräver en handlingskraftig regering, och det underlättar att ha majoritet i riksdagen. Den av regeringen vunna kampen mot inflationen har, förutom en stabilisering av levnadsomkostnaderna i allmänhet, också lett till sänkta räntor till stor lättnad för alla som har bostadslån men i förlängningen också för dem som hyr sin bostad.

Nu ligger regeringens fokus på att Sverige och svenskarna ska bli både friare och rikare. Sverige som nation har en stabil ekonomi och inte minst en statsskuld som i internationell jämförelse är mycket låg. Nu gäller det att föra en politik som också möjliggör för svenskarna som individer att bli rikare.

Fru talman! Ingenstans i världen är aktier och aktiefonder en så populär sparform som i Sverige. 3,6 miljoner svenskar sparar i investeringssparkonton. Det kan vi tacka Gösta Bohman för. Det var moderatledaren Gösta Bohman som när han var ekonomiminister på 70-talet gjorde aktiesparandet till en folkrörelse. Han insåg vikten av egna besparingar som ett uttryck för trygghet och individens frihet och införde 1978 det så kallade skattesparandet. Det gick ut på att man kunde avsätta en liten del av varje månadslön i aktiefonder, för att fem år senare plocka ut beloppet skattefritt. Sedermera, 1984, ersattes systemet med det snarlika allemanssparandet.

Svenska folkets aktieägande har varit och är fortfarande viktigt för svenska företag. Aktier i företag som Electrolux, Volvo, ABB och Atlas Copco, som skapade det industriella undret, handlas fortfarande på börsen, tillsammans med aktier för åtskilliga andra företag som skapar arbetstillfällen och välstånd.

Därför är regeringens förslag att nästa år införa en skattefri grundnivå på 150 000 kronor på investeringsparkonton och att året därpå höja den till 300 000 kronor ett mycket bra förslag som kommer att stimulera och underlätta sparandet i fonder och aktier. Därmed ökar människors trygghet och frihet.

Fru talman! Under flera decennier har socialdemokratiska regeringar försvarat ett av världens högsta skattetryck med att pengarna går till välfärden och trygghetssystemen, och den dag man blir sjuk eller arbetslös eller behöver hjälp med sin försörjning finns pengarna där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Men så är det inte riktigt. När man hamnar i ekonomiska svårigheter tvingas man att träffa handläggare, vända ut och in på sin ekonomi och göra sig av med allt av värde för att vara berättigad till exempelvis ekonomiskt bistånd. Man får stå med mössan i handen, och ens öde vilar i händerna på någon annan som bedömer om man är berättigad till hjälp eller inte.

Så är det inte när man har ett eget sparande. Då har man skapat sig en egen trygghet; man är helt enkelt friare. Inte minst är eget sparande viktigt för kvinnor som vill lämna destruktiva förhållanden. Därför ska eget sparande uppmuntras.

Fru talman! Jag tror på klassresor. Genom att utbilda sig, jobba hårt och försaka ska man kunna skaffa sig ett bättre liv än vad ens föräldrar hade. Det tycker uppenbarligen inte Socialdemokraterna längre. Hur annars kan man förklara den ilska som har riktats mot avskaffandet av nedtrappningen av jobbskatteavdraget?

I den socialdemokratiska budgetmotionen skriver de om regeringens förslag att man "bränner pengar på de rika". Vad då bränner pengar? Vems pengar är det? Tillhör inte pengarna den som har arbetat ihop dem?

Och vilka är de rika enligt den socialdemokratiska retoriken? De flesta är civilingenjörer, lärare, läkare och specialistsjuksköterskor. Alltså inte sådana som på datorskärmar flyttar runt andras pengar, som en av socialdemokraterna i skatteutskottet hävdade nyligen i en interpellationsdebatt.

Det är alltså fråga om människor som går till jobbet varje dag och arbetar minst åtta timmar, ofta mer, för sina löner. Det är inte bara moraliskt försvarbart att människor ska få behålla minst hälften av sina intjänade löner, utan det handlar om ren och skär anständighet. Det motsatta förhållandet är direkt omoraliskt.

Fru talman! Regeringen har lagt en budget för ökad tillväxt. Ökad tillväxt är nämligen den enda vägen till välstånd. När avtrappningen av jobbskatteavdraget infördes 2016 varnade nationalekonomer för att det skulle leda till att berörda grupper skulle arbeta mindre, vilket skulle vara skadligt för produktiviteten och därmed tillväxten. Det var något som visade sig vara en helt sann förutsägelse.

Sex år senare, 2022, gjorde det statliga Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering en studie om avtrappningen av jobbskatteavdraget, vilken visade att de som berördes av avtrappningen hade ändrat beteende och börjat arbeta mindre. Det var ganska logiskt. Varför arbeta mer när ens ansträngningar går upp i rök - förlåt, i skatt?

I sitt remissvar angående avskaffandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget svarade det tidigare nämnda Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att självfinansieringsgraden var högre än 100 procent, eller med andra ord att det till och med skulle leda till skatteintäkter. Låt mig upprepa detta en gång till. Avskaffandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget beräknas leda till högre skatteintäkter.

Högre skatteintäkter betyder mer pengar till välfärden, det vill säga mer pengar till vård, skola, omsorg, infrastruktur och annat viktigt. Och de högre skatteintäkterna ska komma uteslutande från fler arbetade timmar, inte från högre skatter för dem som arbetar.

Och låt mig än en gång upplysa skattehöjarpartierna i kammaren om att skatt per definition innebär att samhället tar pengar från någon. Vi kan vara helt överens om att det i viss omfattning är nödvändigt för att finansiera en del gemensamma angelägenheter. Men att sänka skatten innebär aldrig att ge något till någon. Det innebär bara att ta mindre. Sluta därför prata om skattesänkningar som gåvor till dem som arbetar - till dem som ni kallar rika - eller som en kostnad för staten. Det är de inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Jag ska avsluta med ett citat av Gösta Bohman. Även om citatet är 50 år gammalt kan det väl appliceras på vad som ligger bakom regeringens budget: en budget för starkare försvar, en budget för ett fungerande rättsväsen och en budget för tillväxt.

"För oss är friheten det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ."

(Applåder)