Fru ålderspresident! Jag vill börja med att beklaga Yasmine Erikssons och Sverigedemokraternas förlust. Jag var själv med på resan där Lars Wistedt avled, och jag kommer att säga några ord om Lars i mitt kommande anförande.

Nationell säkerhets-strategi

Jag har två funderingar som jag skulle vilja ha svar på av Sverigedemokraterna. I betänkandet invänder Sverigedemokraterna, vilket vi även hörde i Yasmine Erikssons anförande, mot att klimatförändringen skulle vara ett existentiellt hot mot mänskligheten. Man invänder till och med mot att regeringen skriver "på längre sikt" - alltså inte bara mot att det skulle vara ett direkt hot här och nu, vilket vi ändå faktiskt kan se att det är bara genom att titta på till exempel händelserna i Spanien där flodvågor vällt in över städer.

Jag funderar på vad det är som Sverigedemokraterna inte ser på längre sikt. Det är ju så att om vi inte gör någonting åt klimatförändringen som pågår här och nu kommer den att vara ett existentiellt hot mot mänskligheten. Våra skördar kommer att förstöras, tillgången på mat försvinner och djur och natur kommer att dö. Det kommer att leda till ett existentiellt hot mot mänskligheten.

Vi har precis haft COP-toppmöte i Azerbajdzjan och ser nu att vi inte är på väg att nå 1,5-gradersmålet utan snarare 2-gradersmålet. Det kommer att försvåra förutsättningarna för mänskligt liv jättemycket. Men om klimatförändringen i stället leder till fyra, fem eller sex graders uppvärmning pratar vi om ett existentiellt hot mot mänskligheten. Jag tror att det är viktigt att vi klarar av att uttala det.

Jag är väldigt stolt över att sju partier i Sveriges riksdag klarar av att uttala att klimatförändringen är ett existentiellt hot. Men jag måste säga att jag är lite förvånad över att ett parti inte ens klarar av att prata om den som ett existentiellt hot på lång sikt.