Fru talman! Tack för att vi kan slutföra debatten innan uppehållet för partiernas gruppmöten!

Jag önskar att den här debatten aldrig hade behövt äga rum i dag. Vi talar om barn som har svikits, inte bara av sina egna föräldrar utan av hela samhället som haft en skyldighet att skydda dem. Det är barn vilkas hem borde ha varit en plats av trygghet och kärlek, men som i stället har blivit en plats för rädsla, hot och våld.

Jag har noterat att det varit många viktiga och känslosamma inlägg om andra frågor som är minst lika relevanta i debatten. En är givetvis frågan om juridiskt ombud för barn vid vårdnadstvister. Det är bra att den frågan har lyfts upp här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryggare hem för barn

Jag instämmer till hundra procent med justitieministern om att det är nästa viktiga steg i detta mycket viktiga arbete för att stärka barns rättigheter. Det gäller inte minst de barn som i dag lever i en mycket stor utsatthet. Med det sagt tänker jag gå över till det som debatten egentligen handlar om, fru talman, nämligen tryggare hem för barn.

Det är just för dessa barn vi står här i dag. Det är de som själva inte kan föra sin egen talan och som tvingas leva i skuggan av vuxna människors handlingar och val. Det är barn vilkas behov gång på gång har ignorerats därför att föräldrarätten har prioriterats över barnens rätt till trygghet och god omsorg.

Vi måste vara mycket tydliga: Att vilja vara en del av sitt barns liv är inte samma sak som att kunna eller förtjäna att vara det. Tragedierna är många och smärtsamma att ta in. Det handlar om barn som har tvingats till umgänge med föräldrar som varit farliga för deras liv och hälsa. Det är barn som trots tydliga varningssignaler och rapporter om hot och våld inte har fått det skydd de behövt. Det har i vissa fall gått så långt att det kostat barnens liv.

Det är inte bara enskilda misstag. Det är ett systemfel, och vi har ett ansvar att rätta till det systemfelet. Det är precis det som vi nu gör, inte minst med det beslut som vi ska fatta här i morgon, fru talman.

Det lagförslag vi debatterar i dag vilar på en självklar grund. Det är att barns rätt till trygghet och säkerhet alltid måste väga tyngst. Risken för att ett barn ska fara illa ska vara den avgörande faktorn vid alla beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.

Det är en förändring som inte bara handlar om en lagtext utan om en grundläggande omprioritering. Vi går från en fokus på att främja en nära kontakt med båda föräldrarna till att tydligare sätta barnets skydd och välmående i främsta rummet.

Ingen förälder har rätt till umgänge om det riskerar att skada barnet. Enligt det nya lagförslaget får umgänge inte ske om det finns en risk att barnet far illa. Det kan exempelvis vara om barnet vistas i skyddat boende eller har skyddade personuppgifter på grund av hot från en förälder.

Fru talman! Det här förtydligandet ger domstolar ett kraftigare mandat att prioritera barnets säkerhet över vuxnas rättigheter.

Vi ändrar också synen på familjehemsplacerade barns rättigheter. Det tidigare kravet att det måste vara "uppenbart bäst" för barnet att överföra vårdnaden till familjehemsföräldrar tas nu bort.

I stället införs en helhetsbedömning som sätter barnets trygghet och stabilitet främst. Att rycka upp ett barn från en trygg tillvaro på grund av juridiska teknikaliteter är inget annat än ett svek, ett svek som detta lagförslag nu rättar till.

Liberalerna har länge ifrågasatt normer som prioriterat vuxnas krav framför barns behov. Med detta förslag skickas ett tydligt budskap: Barnens rättigheter går först.

Det handlar inte bara om lagändringar. Det handlar om hur vi ser på barnens rättigheter och vuxnas ansvar. Vi måste lämna gamla tankesätt och i stället sätta barnets behov av trygghet i centrum. Att skydda barn från våld och rädsla är inte bara en juridisk skyldighet. Det är också en moralisk plikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryggare hem för barn

Fru talman! Jag är glad att så många ställer sig bakom denna reform. Det råder enighet om dess nödvändighet, och vi är många som står bakom de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Men samtidigt står vi här i dag och debatterar en fråga som jag inledningsvis sa att vi inte borde behöva debattera. Varför? Jo, den bistra sanningen är att orden om de svikna barnen har varit många under många år. Debatterna har varit många, men handling har alltför ofta lyst med sin frånvaro.

Vi ser nu till att barns rätt till trygghet inte längre kan offras för att vuxnas intressen ska få gå före. För de barn som gång på gång blivit utsatta och svikna av samhället sätter vi nu deras trygghet främst.

Vi ska skydda barnen inte bara för en kort stund, utan för resten av deras liv. Det är vårt ansvar som samhälle, och det är ett löfte vi inte kommer att svika. Jag utgår ifrån att samtliga åtta partier står bakom detta löfte. Med detta yrkar jag bifall till propositionen.