Fru talman! Jag tackar energi- och näringsministern för möjligheten till debatt.

Jag noterar inledningsvis att energiministern underlåtit att besvara den fråga jag ställt om vilka specifika bestämmelser i svensk lagstiftning eller tillämplig EU-lagstiftning som skulle hindra eller förbjuda ett införande av Sverigepriser och på vilket sätt en sådan metod strider mot dessa regler. Marginalprissättningen skulle alltjämt gälla, och export och import skulle fortsatt kunna ske utan ytterligare hinder. Riksdagens utredningstjänst är inte heller säker på att införande av Bekenmodellen, eller Sverigepriser, skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet för varor, regleringen av energipolitiken eller Lissabonfördraget. RUT använder termen "förmodligen" i sina svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag måste fråga ministern om hon tycker att prissättningen på el fungerar bra. Det högsta priset på el per timme i Sverige låg på 831,33 öre per kilowattimme den 30 augusti 2022. Den största variationen i elpris under ett dygn har varit drygt 830 öre per kilowattimme.

Jag har gått in på svaren från ministern och landat i något som liknar bilder där man ska finna fem fel. Ministern påstår att vi skulle lämna EU:s inre marknad när det gäller fri rörlighet för elenergi och att det inte finns några exempel på länder som har genomfört ändringar i prisbildningen. Detta uttalande är inte korrekt. Länder som Polen, Spanien, Portugal och Italien har gjort anpassningar i prissättningsmetodiken för att förhindra prissättningsfenomen som man aldrig hade tänkt skulle uppträda.

Den prissättningsmetod som tillämpas inom EU är mer än 30 år gammal. I dag är förutsättningarna på elmarknaden helt annorlunda än i början av 1990-talet, och likt allt annat måste prissättningsmetodiken anpassas efter ändrade förutsättningar. Exempelvis var det aldrig tänkt att exportvolymer skulle kunna bli prissättande och leda till gigantiska förmögenhetsöverföringar från elkunderna till staten och elbolagen, vilket har blivit fallet i Sverige. Andra länder har andra fenomen som behöver beaktas.

Ursula von der Leyen uttalade i augusti 2022 att elmarknaden var dysfunktionell och behövde reformeras samt att den rådande prissättningsmodellen hade tjänat ut, vilket delvis också har skett vad avser snedvridningar som gällt i Centraleuropa. Men då Sverige inte har lyft exportproblematiken hos EU har denna inte beaktats i det reformeringsarbete som påbörjats.

Eftersom energiministern inte har svarat på mina frågor om tillämplig svensk eller EU-rättslig lagstiftning utan endast hållit sig till ett allmänt resonemang nöjer jag mig med att konstatera att Sverigepriser, såvitt jag kan bedöma, inte kan anses strida mot EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster eller mot reglerna för energipolitik i EU-fördraget. Jag kan bara konstatera att man inte ens har försökt att se till att de svenska konsumenterna ska bli de som drar nytta av prissättningsmodellen.