Fru talman! Tack, sjukvårdsministern, för kompletterande svar!

Jag tycker själv att Nationella vårdkompetensrådets förslag verkar genomtänkta. De har gett ut rapporter sedan 2020, och en del av förslagen återkommer i flera rapporter. De verkar vara väl genomarbetade.

När jag vid några tillfällen tidigare har frågat vad regeringen gör med förslagen har jag alltid blivit hänvisad till att arbetet med den nationella planen pågår. Men den är här sedan slutet av maj, och dessutom har rådet lämnat en delrapport om det förlängda uppdrag som regeringen gav, ett uppdrag om förankring. Det ser ut att gå bra med förankringen. Det kommer kanske också en del medskick. Men jag har ändå svårt att tro att det på något avgörande vis förändrar de här förslagen fullständigt. Det kanske blir en del justeringar, absolut.

Nu förankras förslagen hos andra berörda - regioner, högskolor och så vidare. Men förankras de hos regeringen? Vad säger regeringen i så fall? Är vissa förslag förkastade? Eller har man lämnat något besked om att de inte är aktuella? Det skulle jag vilja veta.

Jag tycker fortfarande att det är lite rörigt när det gäller vem som ska göra vad. Jag skulle gärna vilja ha en tydligare bild av hur regeringen tänker om själva användbarheten i förslagen.

Dessutom har jag svårt att tro att sjukvårdsministerns åsikter om de här frågorna inte har betydelse i till exempel samtal med utbildningsministern. Jag hör nu att det finns ett samarbete på Utbildningsdepartementet, men om detta görs ur ett kompetensförsörjningsperspektiv måste ju sjukvårdsministerns åsikter vara viktiga. Här måste olika departement arbeta tillsammans då det handlar om åtgärder som verkligen främjar kompetensförsörjningen långsiktigt i vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har både sagt och skrivit att man vill stärka det nationella arbetet för kompetensförsörjningen. Nu finns det konkreta förslag att ta tag i. Som jag nämnde tidigare gäller det även primärvården.

Just nu finns det i Platsbanken 4 627 lediga jobb som sjuksköterska och 1 035 lediga jobb som läkare. Samtidigt är ungefär 13 000 sjuksköterskor inte sysselsatta i sin yrkesroll.

Min fråga till sjukvårdsministern gäller om uppdraget till Nationella vårdkompetensrådet har förändrats eller kommer att förändras med anledning av varsel och neddragningar av personal och uppdragets effekter på den långsiktiga kompetensförsörjningen. Jag ställde denna fråga då vi vet att neddragningar påverkar attraktiviteten i yrket och hos arbetsgivaren. Till svar har jag fått en del budgetsiffror, men det var inte det jag frågade efter.

I en del regioner har det lagts varsel och skett uppsägningar. Det är bara fakta. Men att jobba med kompetensförsörjning är en långsiktig uppgift, så hur bör huvudmän och regeringen agera i denna situation för att minska en långsiktigt negativ påverkan på attraktiviteten i vårdyrken och hos arbetsgivare? Är de förslag som Nationella vårdkompetensrådet tagit fram fortfarande relevanta, eller bör de kompletteras av rådet med tanke på den situation vi befinner oss i? Det är kanske en svår fråga att besvara, men jag tycker att den bör ställas.